Framåt december brukar D-vitaminnivåerna i blodet börja dala, även om man har solat enligt konstens alla regler under sommaren.

D-vitamin har ca 600 kända funktioner och påverkar runt 2000 olika gener i kroppen.
Det fungerar dessutom som ett hormon och samverkar med andra hormoner.
Bland annat är D-vitamin viktigt för skelett, muskler, hjärtkärlhälsa, insulinkänslighet och immunförsvar.
Trots detta testar man sällan nivåerna inom vården.
Ett känt samband med D-vitaminbrist är rakitis (mjukt och deformerat skelett).

Men innan det går så långt kan brist öka risken för:

• Trötthet.
• Benskörhet.
• Muskelsvaghet.
• Psykisk ohälsa.
• Demens.
• Infektionskänslighet.
• Högt blodtryck.
• Blodpropp. 
• Autoimmun sjukdom. 
   

• Bo i Sverige.
• Mörk hy.
• Heltäckande klädsel.
• Övervikt.
• Ålder över 75.
• Crohns sjukdom.
• Läkemedel som kortikosteroider, antiepileptika, statiner, sömnmedel, östrogen och laxermedel.
• För låg exponering i solen under klar himmel mitt på dagen med bar hud utan solskyddsmedel under maj-september.

De flesta i vårt land brukar må bra av att ta ett D-vitamintillskott under vinterhalvåret.
Frågan är bara hur mycket man behöver ta?
Bäst är att göra ett D vitamintest som heter S-25-OH, vilket speglar statusen bra.
(Observera att du inte ska ta något biotintillskott/ B7 veckan innan provtagningen). 
Optimala blodnivåer har ansetts ligga runt 75–175 nmol/L.

Enligt min erfarenhet uppnår många optimala blodnivåer av en dagsdos om 4000-5000 IE under vinterhalvåret. 
Men vissa uppnår detta redan av 2000 IE/dag och ett mindre antal får till och med för höga blodvärden av doser omkring 1000 IE/dag.

D-vitamin samverkar med många andra näringsämnen, som selen, kalcium, magnesium, kalium, fosfor, natrium och vitamin A, B12 och K2.
Ett exempel är att låga nivåer av K2 förändrar D-vitaminets funktion och att man tål D-vitamintillskott sämre. 

D-vitamin är fettlösligt och kan lagras i kroppen, vilket gör att det är toxiskt i för höga doser.
Vid sjukdomar som sarkoidos, hyperparatyreoidea (överaktiva bisköldkörtlar) och vissa typer av lymfom kan göra att D-vitamin lättare blir toxiskt. Särskilt om man tar högre doser under en längre tid. 

• Huvudvärk.
• Illamående eller kräkningar.
• Diarré.
• Kramper.
• Aptitlöshet. 
• Stroke.
• Polydipsi (överdriven törst). 
• Hyperkalcemi, som i sin tur kan leda till njursten, njursvikt eller kalciuminlagring i hjärtat. 

Det har hänt att man råkat ta mycket mer D-vitamin än man trott och blivit förgiftad, då produkten innehöll mycket högre doser än angivet.
Därför ska man vara noga med att de kosttillskott man köper, minst är av GMP-kvalitet, vilket står för god tillverkningssed och även används inom läkemedelsframställning.
Även certifieringar som NSF, TGA och HACCP är bra. 

https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/fallbeskrivning/2015/06/d-vitaminforgiftning-av-preparat-kopt-pa-natet/ 
https://www.lakemedelsvarlden.se/maste-vaga-riskerna-mot-den-potentiella-nyttan/ 
https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/endokrinologi/d-vitaminbrist/ 

Texten är huvudsakligen hämtad ur mitt nyhetbrev, Livstipset 231203