Än så länge finns det inga seriösa studier som stöder uttalanden om att rött kött orsakar cancer.

Vill du veta hur en observationsstudie går till och hur just de studier som hänvisas till när det gäller rött kött och cancer är upplagda? Lyssna på då på forskaren och professorn Benjamin Bikman här, som så pedagoiskt förklarar hur det går till: Podcast

De flesta koststudierna är baserade på frågeformulär (observationsstudier) där människor frågas hur de ätit under en viss tid, vilka visat sig vara mycket otillförlitliga.
 
Än så länge finns det bara ett fåtal någorlunda pålitliga studier där man tittat på hur kosten påverkar människan.

Ett sätt är att titta på urbefolkningar som ännu inte påverkats av vår moderna västerländska livsstil, samt genom antropologiska studier.
 
Även studier hos människorna i de blå zonerna, finns med bland dessa. Gemensamma hälsofaktorer hos dem är att de inte äter processade livsmedel, har mindre stress, rör sig mycket, har starka familjeband eller gruppstöd och andligheten har en stor plats i tillvaron.

Det rapporteras dock frekvent om att de äter sparsamt med kött, vilket inte är sant enligt dessa vittnesmål: Video, Video, Video.

Den pågående agendan emot rött kött saknar vetenskapligt stöd och har allt annat än människors hälsa som intresse. Hur vetenskapligt känns det när du får veta att upphovet till den växtbaserade propagandan är religiös?  Artikel, Video

Än så länge finns det inga seriösa studier som stöder uttalanden om att rött kött orsakar cancer.

Vill du veta hur en observationsstudie går till och hur just de studier som hänvisas till när det gäller rött kött och cancer är upplagda? Lyssna på då på forskaren och professorn Benjamin Bikman här, som så pedagoiskt förklarar hur det går till: Podcast


Man talar också om att vi borde äta en mer växtbaserad kost. Det gör vi faktiskt redan och hittills finns det inget som talar för att det är fördelaktigt för oss - tvärtom. För hälsans skull behöver vi öka intaget av högkvalitativt protein. I den här videon får du lära dig om vad som faktiskt är högkvalitativt protein och vad som är crude protein (jag har inget svenskt namn för det) och varför vi inte kan lita mängden protein eller att kroppen använda proteinet optimalt i vegetabiliska livsmedel. Peter Ballerstedt ger dig bra och lättförståeliga siffror kring det i den här videon. 

Kött och diabetes
De flesta koststudier bygger på frågeformulär där man frågar hur ofta man ätit vissa livsmedel x antal år bakåt i tiden. De flesta av oss har svårt att komma ihåg vad vi åt förra veckan och än mindre förra året eller decenniet, om det inte är så att vi för matdagbok eller följer en viss diet.
Vi vet även att många hälsomedvetna människor väljer äta mindre kött, rör sig mer, använder mindre alkohol och äter mindre högprocessade livsmedel.
Alla dessa faktorer har betydelse för hälsan och påverkar naturligtvis utfallet av studierna.

I den här studien från 2020 undersökte man 2029 personer som själva valt att äta en animaliskt baserad (karnivor) kost där det röda köttet dominerat. Även dessa personer har generellt valt en hälsosammare livsstil, men medvetet valt en kost med inga eller få vegetabilier, i syfte att förbättra sin hälsosituation.

Bland de 262 svarande med diabetes typ I eller typ II var tidigare BMI, HbA1c och triglycerider högre än bland de utan diabetes. Personerna med diabetes upplevde dock relativt stora medianreduktioner i BMI och HbA1c (även kallat långtidssocker). 
Användningen av diabetesläkemedel minskade avsevärt och alla respondenter med diabetes avbröt behandlingen med icke-insulininjektionsmedel.
84 % avbröt orala mediciner och 92 % av deltagarna med diabetes typ II slutade med insulin.

Klimat och miljö är viktigt, men på det sätt man fokuserar på det i media, är både ovetenskapligt och ohälsosamt. 
Det finns inget som stödjer hypotesen att kött från gräsbetande djur är skadligt för klimatet. Vill man binda koldioxid i marken, hindra översvämingar och eroderad jord och utarmning av jorden och göra det möjligt för oss att kunna fortsätta odla och föda upp mat - så är de nödvändiga.  
Att äta en växtbaserad kost är mycket ofördelaktigt, både för oss människor, djur och natur, Video, Artikel, Video, Video, ResearchGate, PubMed.

Den här dokumentären förklarar hur klimatet fungerar utan försök att manipulera eller vilseleda och varför det är så svårt att förmedla sanningen: Top Facts on Climate Controversy, Fully Explained - See for Yourself!

Även när en terapeut ger välvilliga råd där syftet enbart är att hjälpa utan någon dold agenda, kan resultatet ibland ändå bli olyckligt.

Inom hälsobranschen är det populärt att rekommendera större mängder av superfoods eller vegetabilier som är rika på växtkemikalier och antinutrienter.

Växtkemikalier kallas även för växtgifter, eftersom de är mer eller mindre toxiska.  Exempel på växtgifter är lektiner, oxalater, amylashämmare, proteashämmare, fytinsyra, polyfenoler, glukosinolater, cyanider, thujoner, kumariner, tanniner, mykotoxiner, antitiamin, pyrrolizidinalkaloider, cucurbitaciner, saffrol, myristicin, anisatin, neoanisatin, sesquiternepenlakton, fukomariner och glukoalkaloider som solanin och chaconin.

Antinutrienter är ofta samtidigt ett växtgift och är naturliga ämnen hos växterna som hindrar näringsupptaget, där bland annat  tanniner, fiber, amylashämmare, proteashämmare, lektiner, oxalater och fytinsyra ingår. 

Jag och många med mig, har fått lära om, men majoriteten av de kostråd som florerar i hälsoböcker och på nätet är rekommenderar fortfarande livsmedel som har rikligt med dessa ämnen i sig. 
 
Flera av de kunder jag har som jag har svårast att hjälpa, är de som ätit en växtbaserad kost under många år. Dels för att det kan det vara svårt att ändra på sina övertygelser, men också för att kosten i sig, kan ha skapat skador. 

Vegetabilier har lägre kvantitet och kvalitet av proteiner och andra näringsämnen, jämfört med animalier.

Flera viktiga näringsämnen är alldeles för låga-, har för låg biotillgänglighet eller saknas helt i vegetabilier, såsom: 

• A-vitamin (retinol)
• B12-vitamin
• D-vitamin
• K2-vitamin
• DHA och EPA
• Zink
• Kalcium
• Hemjärn
• Selen
• Karnitin
• Karnosin
• Taurin 
• Lysin
• Metionin
• Glycin
• Kolin
• Jod

Därför har vegetabilier enligt min mening ett oförtjänt gott rykte, SagePub, PubMed, Video, Video, Artikel, Artikel och videos, PubMed, PubMed, PubMed, PubMed, PubMed, PubMed, PubMed, PubMed, Artikel, BMC Medicine, Artikel, Artikel, Artikel, PubMed.

Vi behöver också titta närmare på de olika växternas egenskaper: 

• En del av dem är harmlösa och kan intas regelbundet. 
• Andra har medicinska egenskaper och är mycket värdefulla i vissa sammanhang och perioder, men kan bli skadliga för oss vid långvarigt intag. 
• Vissa är mycket toxiska och kan skada oss i olika omfattning, beroende på vilka de är och hur högt och långvarigt intaget är och hur livsmedlet används. Detta gäller i synnerhet "superfoods" som ofta intas i koncentrerade eller mer lösliga/lättupptagliga former som pulver eller juicer, där påverkan av växtgifter kan bli mycket högt.

För mig som ger råd kring kost och kosttillskott är det här viktiga aspekter att ta hänsyn till. 

Vill du fördjupa dig i alla de här områdena som jag skrivit om ovan, rekommenderar jag den mycket välskrivna boken The Great Plant Based Con, av Jane Buxton. Jane har gått igenom en enorm mängd studier av vitt skilda kvaliteter och hur man sedan valt att framföra dessa.
Vill du titta närmare på studierna, finns det naturligtvis även en gedigen referenslista. 

Hadzabe - en av få mänskliga stammar som finns kvar på jorden som fortfarande äter en naturlig kost (förutsatt att de får chansen) där kött är en viktig ingrediens. 

I den här intervjun berättar Mary Ruddick om sina erfarenheter av att besöka de blå zonernas befolkningar och urbefolkningar och om hur de verkligen äter, vilket är något helt annat än populärmedia vill påskina.
Det är väldigt lite frukt (även nära ekvatorn), mycket blod och fermenterade mejerier (hos vissa stammar), mycket rött kött och fisk (där det är tillgängligt) och mycket animaliskt fett.
Våra svenska samer är en av urbefolkningarna hon berättar om. Så intressant! 

Tittar man närmare på hur vårt matsmältningssystem är uppbyggt, så ser man att vi har en mycket sur magsyra som är anpassad för att bryta ned ordentligt med protein och vi har en relativt kort tjocktarm som är anpassad för att jäsa och hantera mindre mängder vegetabilier, PubMed, PubMed, PubMed. 

Enligt den här vetenskapliga artikeln (där även bilden nedan kommer från) har vi dessutom utvecklats att hantera tillagad mat under en period av ca 300 000 – 400 000 år (ca 12 000 generationer) och räknas som cucinivorer. Med tillagad menas inte högprocessade livsmedel i fabriker, utan i stället kokning, grillning, torkning, jäsning och viss finfördelning.  

I dag grundar jag mina kostråd mer på hur vi tror att vi utvecklats och överlevt genom miljontals år och på data som tittar på hur vår hälsa såg ut innan jordbruk- industrialisering började. 
 
Jag är betydligt mer kritisk till studierna kring kost och hälsa och även till mina egna övertygelser om vilken kost som är bäst. Med sunt förnuft kommer man också långt.

Frågor vi behöver ställa oss är: 

• Hur åt vi innan vi började använda mat för att hantera våra känslor? 
• Hur såg maten ut innan den började processas till oigenkännlighet?
• Hur attraktiva är livsmedel utan tillsatser som ökar aptiten och beroenden? 
• Hur åt vi innan vi kunde frakta maten mellan länder och därmed kunna äta samma saker året runt? 
• Hur åt vi innan myndigheter, livsmedelsindustrin och religiösa samfund började med sin propaganda?

I stället kan vi se maten för vad den är: 
Ett livsviktigt bränsle för en frisk och livskraftig kropp och själ. 

Sidan är uppdaterad 240831