Magtarmproblem är mycket vanliga. Tarmsjukdomarna: ulcerös colit och Crohns hör förstås hit, men även IBS, SIBO, SIFO, reflux (involverar halsbränna, sura uppstötningar, illamående, rapningar), svullen buk, dålig andedräkt, förstoppning, diarré, gaser och uppkördhet. 

Hur tarmen mår beror på flera saker, men allra störst påverkan har kosten. 
Maten vi äter i dag är ofta väldigt olik den naturliga kost vi är anpassade att äta. Även om livsmedelsindustrin utvecklas i en rasande hastighet, så har våra stenålderskroppar inte hängt med i samma tempo.

Trots att något livsmedel blivit så vanligt att vi börjat tycka att det är normalt eller till och med hälsosamt, kommer inte kroppen inte alltid att hålla med. 
 

Andra viktiga faktorer för tarmhälsan är:

- Din nivå av stress
- Hur bra du smälter maten
- Hur ofta du äter
- Din fysiska aktivitet
- Hur bra du sover
- Din hormonella balans

Ta hand om dina små vänner, så tar de han om dig
En människa består av minst 80 % bakterier om man räknar antalet celler i kroppen.
I matsmältningskanalen finns upp mot 10 000 kända stammar av bakterier, men även olika jästsvamparter och virus (och sannolikt en del parasiter också).

Många bakterier och jästsvampar är bra för oss – i mindre mängder, men i större antal kan de skada oss. Andra bakterier behöver vi ha i stora mängder för att må bra.  

De goda bakterierna du kan gynna genom att till exempel äta råa grönsaker och syrade livsmedel eller genom ketogen kost och periodisk fasta. De du inte vill ha så många av gynnas av samma mat som du själv missgynnas av, som till exempel socker, alkohol, för mycket snabba kolhydrater, socker, ohälsosamma fetter, fabricerade livsmedel, kemikalier och antibiotika.

Läckande tarm
De goda bakterierna är också viktiga för själva tarmslemhinnan, som i sin tur ska vara precis lagom genomsläpplig så att näringsämnen får komma ut i blodbanan, men samtidigt vara tät nog så att bakterier, svamp, proteiner, färdiganvända hormoner eller slaggprodukter inte tar sig igenom.

Om slemhinnan är för genomsläpplig (det kallas för läckande tarm) kan dessa ämnen passera ut i blodet mellan tarmcellerna och ge upphov till en mängd ohälsoproblem som allergier, intoleranser, inflammatoriska problem och autoimmuna sjukdomar. Gluten är ett lektin som ökar tarmens genomsläpplighet nästan omedelbart. 
Här hittar du mer information om kopplingen mellan autoimmuna sjukdomar, inflammation och läckande tarm. 

Rätt sak på rätt plats
Merparten av bakterierna och jästsvamparna ska dessutom befinna sig i tjocktarmen, men bland händer det att det blir överväxt av bakterier i tunntarmen. Det kallar man för SIBO (Small Intestinal Bacterial Overgrowth) och kan orsakas av exempelvis nedsatt matsmältning, felaktig kost och för täta måltider. Skulle det förekomma svampöverväxt i tunntarmen, kallas det för SIFO (Small Intestinal Bacterial Overgrowth). 

Symptom på SIBO kan vara:
- Svullen buk efter måltid
- Rapningar, gaser och dålig andedräkt
- Nedsatt näringsupptag (bakterierna stjäl näringen)

Hur vet du om du har obalans i bakteriefloran eller läckande tarm?
De vanligaste symptomen är gaser, rapningar, uppkördhet , svullen mage, kramper, diarré eller förstoppning. Infektionskänslighet kan vara ett annat tecken, då merparten av immunförsvaret befinner sig i tarmen.

Har du tagit mycket antibiotika är det högst troligt att balansen är störd, men även andra läkemedel som till exempel p-piller, antiinflammatoriska läkemedel och kortison är med och påverkar.

Andra kopplingar
I tarmen bildas alla B-vitaminer, vitamin K, hälsosamma fettsyror och merparten av alla signalsubstanser som vi har i kroppen som serotonin, dopamin och GABA, som alla även är kopplade till hjärnans funktion, energi och känsloläge.

Senare forskning visar att blodhjärnbarriären, en hinna som ska skydda hjärnan från skadliga ämnen att komma in, också blir för genomsläpplig om tarmslemhinnan är det. Därför kan demens, psykisk ohälsa, koncentrationsproblem, migrän, hjärndimma, ADHD och autism ha en koppling till detta. I dag kallar man därför ofta tarmen för "den andra hjärnan".

Här är en kort film som visar kommunikationen mellan tarm och hjärna och här är en liten artikel och minifilm ur ett funktionsmedicinskt perspektiv. 

Sidan är uppdaterad 231208