Tarmhälsa, för hela din hälsa

Magtarmproblem är mycket vanliga. Tarmsjukdomarna: ulcerös colit och Crohns hör förstås hit, men även IBS, halsbränna, sura uppstötningar, illamående, rapningar, svullen buk, dålig andedräkt, förstoppning, diarré, gaser och uppkördhet. 

Hur tarmen mår, beror på flera saker, men allra mest påverkas den av maten.
Kosten vi äter i dag är ofta väldigt olik den naturliga kost vi är anpassade att äta. Även om livsmedelsindustrin utvecklas i en rasande hastighet, så har våra stenålderskroppar inte hängt med i samma tempo.

Trots att något livsmedel blivit så vanligt att vi börjat tycka att det är normalt eller till och med hälsosamt, kommer inte kroppen inte alltid att hålla med. Några exempel är de flesta spannmål, vegetabiliska oljor och sojaprotein.

Andra viktiga faktorer för tarmhälsan är:

- Din nivå av stress
- Hur bra du smälter maten
- Hur ofta du äter
- Din fysiska aktivitet
- Hur bra du sover
- Din hormonella balans


Ta hand om dina små vänner, så tar de han om dig
En människa består av minst 80 % bakterier om man räknar antalet celler i kroppen.
I matsmältningskanalen finns upp mot 10 000 kända stammar av bakterier, men även olika jästsvamparter (och sannolikt en del virus och parasiter också).

Många bakterier och jästsvampar är bra för oss – i mindre mängder, men i större antal kan de skada oss. Andra bakterier behöver vi ha i stora mängder för att må bra.  

De goda bakterierna du kan gynna genom att till exempel äta råa grönsaker och syrade livsmedel. De du inte vill ha så många av gynnas av samma mat som du själv missgynnas av, som till exempel socker, alkohol, för mycket kolhydrater, ohälsosamma fetter, fabricerade livsmedel, kemikalier och antibiotika.

Läckande tarm
De goda bakterierna är också viktiga för själva tarmslemhinnan, som i sin tur ska vara precis lagom genomsläpplig så att näringsämnen får komma ut i blodbanan, men samtidigt vara tät nog så att bakterier, svamp, proteiner, färdiganvända hormoner eller slaggprodukter inte tar sig igenom.

Om slemhinnan är för genomsläpplig (det kallas för läckande tarm) kan dessa ämnen passera ut i blodet mellan tarmcellerna och ge upphov till en mängd ohälsoproblem som allergier, intoleranser, inflammatoriska problem och autoimmuna sjukdomar. Gluten är ett lektin som ökar tarmens genomsläpplighet nästan omedelbart. 
Här hittar du mer information om kopplingen mellan autoimmuna sjukdomar, inflammation och läckande tarm. 

Rätt sak på rätt plats
Merparten av bakterierna och jästsvamparna ska dessutom befinna sig i tjocktarmen, men bland händer det att det blir överväxt av bakterier i tunntarmen. Det kallar man för SIBO (Small Intestinal Bacterial Overgrowth) och kan orsakas av exempelvis nedsatt matsmältning, felaktig kost och för täta måltider.

Symptom på SIBO kan vara:
- Svullen buk efter måltid
- Rapningar, gaser och dålig andedräkt
- Nedsatt näringsupptag (bakterierna stjäl näringen)

Hur vet du om du har obalans i bakteriefloran eller läckande tarm?
De vanligaste symptomen är gaser, rapningar, uppkördhet , svullen mage, kramper, diarré eller förstoppning. Infektionskänslighet kan vara ett annat tecken, då merparten av immunförsvaret befinner sig i tarmen.

Har du tagit mycket antibiotika är det högst troligt att balansen är störd, men även andra läkemedel som till exempel p-piller, antiinflammatoriska läkemedel och kortison är med och påverkar.

Andra kopplingar
I tarmen bildas alla B-vitaminer, vitamin K, hälsosamma fettsyror och merparten av alla signalsubstanser som vi har i kroppen som till serotonin, dopamin och GABA, som alla även är kopplade till hjärnans funktion.

Senare forskning visar att blodhjärnbarriären, en hinna som ska skydda hjärnan från skadliga ämnen att komma in, också blir för genomsläpplig om tarmslemhinnan är det. Därför kan demens, psykisk ohälsa, koncentrationsproblem, migrän, hjärndimma, ADHD och autism ha en koppling till detta. I dag kallar man därför ofta tarmen för "den andra hjärnan".

Här är en kort film som visar kommunikationen mellan tarm och hjärna och här är en liten artikel och minifilm ur ett funktionsmedicinskt perspektiv. 

Tester
Det finns även riktigt bra funktionsmedicinska tester som hjälper till att kartlägga situationen och några av mina favoriter är:
GI-MAP som är ett omfattande testpaket som undersöker förekomsten av virus, bakterier, parasiter och svamp via DNA-teknik. Den undersöker även bukspottkörtelfunktion, tarmslemhinnans immunförsvar och glutenkänslighet, samt fastställer om tarmsjukdom pågår.

CSAPx2 undersöker tillväxt av bakterier och svamp, samt förekomst av parasiter, fett, animaliska fiber, växtfiber, vita blodkroppar och blod i avföringen. Den undersöker även bukspottkörtelfunktion. tarmslemhinnans immunförsvar och fastställer om tarmsjukdom pågår.

Zonulin fastställer om tarmslemhinnan är för genomsläpplig. Testet kan köpas enskilt eller som ett tillägg till GI-MAP eller SCAPx2. 

Dessa tester använder jag när situationen är svår att förstå och hälsoläget inte förbättras ganska snart efter en påbörjad behandling, eller om man vill ha klarhet redan från början kring situationen i mage och tarm.

Är du osäker på om någon av testerna är lämplig för dig? Fråga mig gärna. Ange om du äter något läkemedel eller kosttillskott och i så fall vilka när du ställer din fråga.

Från Livstipset 201021