Hur mycket D vitamin ska man ta egentligen?

Framåt december brukar D-vitaminnivåerna i blodet börja dala, även om man har solat enligt konstens alla regler under sommaren.

Stort inflytande

D-vitamin har ca 600 kända funktioner och påverkar runt 2000 olika gener i kroppen.
Det fungerar dessutom som ett hormon och samverkar med andra hormoner.
Bland annat är D-vitamin viktigt för skelett, muskler, hjärtkärlhälsa, insulinkänslighet och immunförsvar.
Trots detta testar man sällan nivåerna inom vården.
Ett känt samband med D-vitaminbrist är rakitis (mjukt och deformerat skelett).

Men innan det går så långt kan brist öka risken för:

  • Trötthet.
  • Benskörhet.
  • Muskelsvaghet.
  • Psykisk ohälsa.
  • Demens.
  • Infektionskänslighet.
  • Högt blodtryck.
  • Blodpropp. 
  • Autoimmun sjukdom. 
     

Faktorer som kan ökar risken för låga D-vitaminnivåer:

  • Bo i Sverige.
  • Mörk hy.
  • Heltäckande klädsel.
  • Övervikt.
  • Ålder över 75.
  • Crohns sjukdom.
  • Läkemedel som kortikosteroider, antiepileptika, statiner, sömnmedel, östrogen och laxermedel.
  • För låg exponering i solen under klar himmel mitt på dagen med bar hud utan solskyddsmedel under maj-september.

Vad är optimal D-vitaminnivå i blodet?

De flesta i vårt land brukar må bra av att ta ett D-vitamintillskott under vinterhalvåret.
Frågan är bara hur mycket man behöver ta?
Bäst är att göra ett D vitamintest som heter S-25-OH, vilket speglar statusen bra.
(Observera att du inte ska ta något biotintillskott/ B7 veckan innan provtagningen). 
Optimala blodnivåer har ansetts ligga runt 75–175 nmol/L.

Samma dos passar inte alla

Enligt min erfarenhet uppnår många optimala blodnivåer av en dagsdos om 4000-5000 IE under vinterhalvåret. 
Men vissa uppnår detta redan av 2000 IE/dag och ett mindre antal får till och med för höga blodvärden av doser omkring 1000 IE/dag.

Andra näringsämnen påverkar hur D-vitamin utnyttjas i kroppen

D-vitamin samverkar med många andra näringsämnen, som selen, kalcium, magnesium, kalium, fosfor, natrium och vitamin A, B12 och K2.
Ett exempel är att låga nivåer av K2 förändrar D-vitaminets funktion och att man tål D-vitamintillskott sämre. 

När det kan bli giftigt

D-vitamin är fettlösligt och kan lagras i kroppen, vilket gör att det är toxiskt i för höga doser.
Vid sjukdomar som sarkoidos, hyperparatyreoidea (överaktiva bisköldkörtlar) och vissa typer av lymfom kan göra att D-vitamin lättare blir toxiskt. Särskilt om man tar högre doser under en längre tid. 

Symptom på D-vitaminintoxikation kan vara:

  • Huvudvärk.
  • Illamående eller kräkningar.
  • Diarré.
  • Kramper.
  • Aptitlöshet. 
  • Stroke.
  • Polydipsi (överdriven törst). 
  • Hyperkalcemi, som i sin tur kan leda till njursten, njursvikt eller kalciuminlagring i hjärtat. 

Därför är kvaliteten på D-vitamintillskott viktig

Det har hänt att man råkat ta mycket mer D-vitamin än man trott och blivit förgiftad, då produkten innehöll mycket högre doser än angivet.
Därför ska man vara noga med att de kosttillskott man köper, minst är av GMP-kvalitet, vilket står för god tillverkningssed och även används inom läkemedelsframställning.
Även certifieringar som NSF, TGA och HACCP är bra. 

Mer kunskap och källhänvisning

Mats Humble har forskat på D-vitamin delar med sig av sina kunskaper på ett lättbegripligt sätt. 

https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/fallbeskrivning/2015/06/d-vitaminforgiftning-av-preparat-kopt-pa-natet/ 
https://www.lakemedelsvarlden.se/maste-vaga-riskerna-mot-den-potentiella-nyttan/ 
https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/endokrinologi/d-vitaminbrist/ 

Texten är huvudsakligen hämtad ur mitt nyhetbrev, Livstipset 231203