Det talas mycket om att vi bör dra ned på köttkonsumtionen och vi ser regelbundet rubriker om faran med kött, framförallt det röda köttet och animaliska fetter. I stället uppmanas vi att öka intaget av vegetabilier och vegetabiliska oljor så att vi äter huvudsakligen växtbaserat. 
Globalt sett gör vi redan det, då drygt 70 % från kalorierna vi äter kommer från vegetabiliska källor. 

Meat consumption and diet quality and mortality in NHANES III - PubMed.
Mortality in vegetarians and comparable nonvegetarians in the United Kingdom - PubMed.

Det larmas även om att rött kött ökar risken för diabetes, cancer, hjärtkärlsjukdomar och nu i början av 2025, även demens.
Men få har granskat studiernas verkliga innehåll och vad de verkligen kommit fram till, utan nöjer sig med att tro på rubriker och hörsägen. 

De flesta koststudierna är baserade på frågeformulär (som är en form av observationsstudie) där människor frågas hur de ätit under ett visst antal år. Dessa har ofta visat sig vara mycket otillförlitliga av flera skäl.
Dr. Ford Brewer tar upp ett ett flertal studier angående ett högt köttintag i den här videon: 
Shocking TRUTHS About the Carnivore Diet: NEW Evidence -YouTube.

Vill du veta hur en observationsstudie går till och hur just en sådan studie kan vara upplag och varför vi inte kan lita till dem? Lyssna på då på forskaren och professorn Benjamin Bikman här, som så pedagogiskt förklarar hur det går till: Does Red Meat Cause Cancer?
 
Svenskt Kött har intressanta data som kan vara värdefull för dig att ta del av för att få lite perspektiv till medias larmrapporter. Blir man sjuk av kött?

Än så länge finns det bara ett fåtal någorlunda pålitliga studier där man tittat på hur kosten påverkat människan, vilka jag vill ta upp i den här artikeln.

Till de mer tillförlitliga räknas: 

• Studier av människans biologi
• Studier av kvarvarande urbefolkningar/inuiter
• Studier av de blå zonerna
• Studier av kosten kring Medelhavet 

Tittar man närmare på hur vårt matsmältningssystem är uppbyggt, så ser man att vi har en mycket sur magsyra som är anpassad för att bryta ned animaliskt protein. Samtidigt har vi en relativt kort tjocktarm som är anpassad för att jäsa och hantera mindre mängder vegetabilier.

Det innebär att människan ätit en stor andel animalier och en mindre andel vegetabilier under hundratusentals år, vilket rimmar dåligt med förekomsten av både dagens moderna sjukdomar som cancer, diabetes och hjärtkärlsjukdomar. 

Comparison of gastrointestinal pH in dogs and humans: implications on the use of the beagle dog as a model for oral absorption in humans - PubMed. 

Bilden nedan är hämtad från studien jag hänvisar till under det här stycket. Studien pekar på att människans matsmältningskanal är anpassad att äta mycket protein och mindre andel växtmaterial. Man menar dessutom att vi utvecklats att hantera tillagad mat under en period av ca 300 000 – 400 000 år (ca 12 000 generationer) och att vi därför räknas som cucinivorer. Med tillagad menas inte högprocessade livsmedel i fabriker, utan i stället kokning, grillning, torkning, jäsning och viss finfördelning.  

Comparative physiology of digestion - ResearchGate.

Blå zoner är olika områden runt om i världen där befolkningen där befolkningarna sägs leva länge med god hälsa. 
Gemensamt för befolkningarna i de blå zonerna är att: 

• De huvudsakligen tillagar sin mat från råvaror. 
• De rör sig naturligt mycket. 
• De har betydligt mindre av den typ av stress som vi har i västvärlden. 
• De har starka familjeband och/eller gruppstöd. 
• De äter rikligt med animalier (just det här punkten felrapporteras det ofta om). 

Mary Ruddick berättar om sina erfarenheter av att besöka de blå zonernas befolkningar och urbefolkningar och om hur de verkligen äter, vilket är något helt annat än populärmedia vill påskina.

Enligt Mary äter de väldigt lite frukt (även nära ekvatorn), mycket blod och fermenterade mejerier (hos vissa stammar), mycket rött kött och fisk (där det är tillgängligt), samt mycket animaliskt fett.
Våra svenska samer är en av urbefolkningarna hon berättar om. 

BLUE ZONE Lies with Mary Ruddick (They Eat What??) 2024 - YouTube
The Blue Zones: What They REALLY Eat! | Professor Bill Schindler - YouTube
Blue Zone Myths with Nutritionist Mary Ruddick -YouTube

Dr. Zoë Harcombe Ph.D. är en av dem som även granskat ett flertal studier kring både medelhavskosten och altantkosten. Hon menar att rapporterna om dessa dieter är akademiska fiktiva konstruktioner, som står i motsats till vad folk faktiskt äter i dessa regioner och att kosten i verkligheten innehåller generöst med animalier som rött kött, gris, ägg, fisk, skaldjur, grodor, sniglar, yoghurt, grädde, ost och alla charkuterier, medan det serveras sparsamt med baljväxter och måttligt med frukter och bär. Spannmålen är skalade och mjölet är vitt och inte alls fullkorn.  

The Atlantic/GALIAT & Mediterranean Diets – Dr. Zoë Harcombe Ph.D.
Underrated aspects of a true Mediterranean diet: understanding traditional features for worldwide application of a "Planeterranean" diet – PubMed.
Differences in the interpretation of a modernized Mediterranean diet prescribed in intervention studies for the management of type 2 diabetes: how closely does this align with a traditional Mediterranean diet? – PubMed.
Whole grain cereals for cardiovascular disease – Cochrane.

Hadzabe - en av få mänskliga stammar som finns kvar på jorden som fortfarande äter en naturlig kost (förutsatt att de får chansen) där kött är en viktig ingrediens. 

Än så länge finns det inga seriösa studier som bevisar att köttätande ökar diabetes hos människor.
Dr. Zöe Harcombe har särskådat studierna som slagit igenom i media, både 2023 och 2024: 
Red meat & Type 2 Diabetes - Dr. Zoë Harcombe Ph. D.
Meat  T2D again - Dr. Zoë Harcombe Ph. D.

2020 undersökte man 2029 personer som själva valt att äta en animaliskt baserad (karnivor) kost där det röda köttet dominerat. Dessa personer har generellt valt en hälsosammare livsstil och medvetet valt en kost med inga eller få vegetabilier, i syfte att förbättra sin hälsosituation.

Bland de 262 svarande med diabetes typ I eller typ II var tidigare BMI, HbA1c och triglycerider högre än bland de utan diabetes. Personerna med diabetes upplevde dock relativt stora medianreduktioner i BMI och HbA1c (även kallat långtidssocker). 
Användningen av diabetesläkemedel minskade avsevärt och alla respondenter med diabetes avbröt behandlingen med icke-insulininjektionsmedel.
84 % avbröt orala mediciner och 92 % av deltagarna med diabetes typ II slutade med insulin.
Behavioral Characteristics and Self-Reported Health Status among 2029 Adults Consuming a “Carnivore Diet” - PubMed.

Vill du förstå de bakomliggande orsakerna till diabetes typ 2, behöver du lära dig mer om insulinresistens - eftersom diabetes är ett uttryck för långt gången insulinresistens.
Professor Benjamin Bikman berättar pedagogiskt om de olika sambanden mellan rött, kött, mättat fett och diabetes här: 
Saturated Fat with Dr. Ben Bikman - YouTube. 

När det kommer till köttkonsumtion och hjärtkärlhälsa, refererar man oftast till det mättade fettet som det innehåller.
Såvitt jag känner till har man inte lyckats hitta tillförlitliga data som konfirmerar att vegetabiliska oljor på bekostnad av animaliska mättade fetter eller kött korrelerar med ökad hjärtkärlhälsa.
Flera studier tyder tvärtom på motsatsen:
Meat intake and cause-specific mortality: a pooled analysis of Asian prospective cohort studies - PubMed.
Use of dietary linoleic acid for secondary prevention of coronary heart disease and death: evaluation of recovered data from the Sydney Diet Heart Study and updated meta-analysis -PubMed.
Re-evaluation of the traditional diet-heart hypothesis: analysis of recovered data from Minnesota Coronary Experiment (1968-73) - PubMed. 

Metabol ohälsa (involverar övervikt, högt blodtryck, höga triglycerider/lågt HDL, insulinresistens och diabetes) är en viktig bidragande orsak till hjärtkärlsjukdom - så är det mest naturliga att först arbeta med dessa utmaningar i förebyggande syfte, vilket är kopplat till helt andra kostfaktorer än rött kött. 

De förekommer återkommande rapporter om att rött kött ökar risken för cancer, framförallt kolorektal cancer. Precis som när det gäller diabetes och hjärtkärlsjukdom, behöver vi titta närmare på hur undersökningarna gått till och vilka de verkliga utfallen är.

Handlar det om köttråvaror som kokas och steks eller handlar det om högprocessade livsmedel?

Konsumtionen av kött från fågel och gris ökat samtidigt som kött från lamm och nötkreatur har minskat per capita enligt Jordbruksverkets rapport.
Så här mycket kött åt vi i Sverige per vecka och person under 2023.  

Jag länkar återigen till det här avsnittet med Proffessor Benjamin Bikman: 
Does Red Meat Cause Cancer?

Nedan finner du lite klargörande om de olika studierna samt möjlighet att själv läsa studierna inom ämnet. 
Red meat & Cancer - Dr. Zöe Harcombe Ph.D. 
Red meat & cancer & very bad journalism - Dr. Zöe Harcombe Ph.D. 

De flesta har fått lära sig att köttätande är negativt för klimatet, varför jag vill ta upp det lite kort här. 
Klimat och miljö är viktigt, men på det sätt man fokuserar på det i media, är både ovetenskapligt och ohälsosamt. 
Enligt min mening utifrån det jag har lärt mig, finns inget som stödjer hypotesen att kött från gräsbetande djur är skadligt för klimatet.

Vill man binda koldioxid i marken, hindra översvämningar, eroderad och utarmad jord och göra det möjligt för oss att kunna fortsätta odla och föda upp mat - så är de nödvändiga.  
Att äta en växtbaserad kost är mycket ofördelaktigt, både för oss människor, djur och natur. 
Slaughter of the singing sentients: measuring the mortality of eating red meat - ResearchGate. 
Changes in USDA food composition data for 43 garden crops, 1950 to 1999 - PubMed.

Vill du lära dig mer om klimatfrågan så finns det omfattande information om det i boken nedan. 

Vill du fördjupa dig i alla de här områdena som jag skrivit om ovan, rekommenderar jag den mycket välskrivna boken The Great Plant Based Con, av Jane Buxton. Jane har gått igenom en enorm mängd studier av vitt skilda kvaliteter och hur man sedan valt att framföra dessa. 

Områden som tas upp i boken är: 

• Är en växtbaserad kost bättre för hälsan? 
• Kommer en växtbaserad kost rädda planeten? 
• Vilka är det som förespråkar en växtbaserad kost och varför? 
• Hur borde vi äta? 

Vill du titta närmare på studierna, finns det naturligtvis även en gedigen referenslista. 

Sidan är uppdaterad 250309