Bra mat för ett bra liv!

I dag är det lätt att hitta information på internet gällande kost och hälsa – och det är en stor fördel på många sätt. Det går oerhört mycket fortare att ta in ny kunskap för att kunna förbättra sin hälsa än det gjorde för 10–15 år sedan. Alla kan skriva och göra sin åsikt hörd på internet, såväl forskare, näringsspecialister, läkare, företag som har sina intressen inom livsmedelsindustrin, myndigheter, terapeuter och privatpersoner. Det är inte lätt att sålla i vad som är sant eller bra information.

Livsmedelsverket har bland annat som uppgift att främja livsmedelsindustrin, vilken i sin tur påverkar befolkningen gällande åsikterna om vad som är en hälsosam kost. 

Nyttigt eller inte?
Många tycker att det är självklart och naturligt att äta sojaprodukter, bröd, gröt, pasta och nu även inta stora mängder sellerijuicie, havremjölk, spenat, grönkål, nötter, mandel och glutenfria ersättningsprodukter. Detta kan dock ställa till stora problem i kroppen över tid.

Det mesta går att äta, åtminstone en tid
Människan är väldigt allsidig och vi kan överleva på en mängd olika livsmedel, även om vi kanske inte är helt lämpade för dem. Vi kanske inte blir sjuka och dör direkt, men i förlängningen kan det leda till sämre livskvalitet, kronisk ohälsa, sjukdom och död.

Hjärtkärlsjukdomar, autoimmuna sjukdomar, diabetes, cancer, psykisk ohälsa, allergier, astma, artrit, hormonella obalanser, acne och många andra hälsoproblem har alla en koppling till kosten. I synnerhet processade livsmedel.

Det finns naturligtvis även andra faktorer som medverkar, men kosten är en stor och viktig komponent. Om kroppen har en bra näringsstatus och körtlar och organ fungerar bra, går det så mycket lättare att hantera alla slags utmaningar.

Så vad är då en bra kost enligt mig?
En kost som enbart är baserad på vegetabilier saknar eller har låga nivåer av vissa näringsämnen, men innehåller högre nivåer av kolhydrater, växtgifter och antinutrienter som kan orsaka skada i kroppen om nivåerna blir för höga.
Jag tror att de flesta av oss mår bäst på en kost som både består av vegetabilier och animalier, men det finns de som av olika skäl mår allra bäst på en helt karnivor eller helt vegansk kost också. 

- Har du svårt att bryta ned animaliskt protein, kan det bero på faktorer som obalans i tarmfloran, nedsatt enzymproduktion i bukspottkörteln eller låg saltsyra i magsäcken. Orsakerna till detta kan vara många. 

- Har du svårt att tåla grönsaker kan det också vara relaterat till tarmfloran, t.ex. parasitförekomst, bukspottkörtelns funktion, känslighet mot växtgifter m.m. Jag kan hjälpa dig att söka orsaker och lösningar i båda fallen. 

Artegen kost
Oavsett vilken kostinriktning du har, är det allra viktigaste att äta en så naturlig och ren mat som möjligt. Detta kan man kalla för en artegen kost. Med artegen menas att vi äter livsmedel som kroppen har anpassats för under evolutionens gång, vilket involverar många olika växter, kött, fågel, fisk, ägg, skaldjur, sjögräs och alger. Efter säsong: vild naturlig frukt, vilda bär, rotfrukter, kålväxter, grönsaker, frön, nötter, mandel och svamp.

Mejerier?
Det är delade meningar om mejeriprodukter är arteget eller inte. Varifrån mejerierna kommer och hur de är behandlade påverkar hur kroppen klarar av att hantera dem. Dagens homogeniserade och pastöriserade svenska mejeriprodukter från framavlade kossor av Kasein A1-typ som fötts upp på spannmål och soja är det dock inte.

Vill och kan du äta lite mejeriprodukter, så är de bästa alternativen mejerier av från får, get, buffel och kor av kasein A2-typ (i regel sydländska) som t.ex. opastöriserad äkta parmesan/Parmigiano Reggiano, men även smör och vispgrädde kan fungera.
 
De djur och växter du äter ska även själva ha fått leva så naturligt och arteget som möjligt. Spannmål och soja är onaturlig föda för såväl fiskar, fåglar, kossor och grisar, men gör att djuren snabbt blir fetare, vilket är lönsamt för bonden, varför konventionella bönder oftast föder upp sina djur på dessa livsmedel. Växterna du äter behöver också vara naturliga (inte genmanipulerade) och behöver få växa i naturlig takt under så naturliga omständigheter och så giftfritt som möjligt. Både växter och djur behandlas ofta med antibiotika för att öka tillväxten. 

Den stackars kycklingen – ett sorgligt exempel
Konventionellt uppfödda kycklingar lever i regel under mycket dåliga levnadsförhållanden. Fodret är huvudsakligen spannmål och soja för att de ska växa snabbt. Ja, de växer faktiskt så fort att de måste avlivas efter 5–6 veckor, då benen inte bär längre (men många dör innan de kommer så långt).

Fodret är i regel hårt besprutat och det är en stor sannolikhet att det giftiga och cancerframkallande växtgiftet, glyfosat ingår bland dessa kemikalier.

Till detta får de en dos av det giftiga ämnet Narasin. Narasin klassas som koccidiostatika och är ett mycket giftigt ämne i syfte att döda parasiter. Narasin har visat sig finnas med både i foder och kycklingar trots att det inte borde det. Ett skäl kan vara att det är så klibbigt att det är svårt att bli av med i stallarna.

Bättre med Eko och REKO
Ekologiska kycklingar får inte utfodras med Narasin och inte heller äta foder som är besprutat med glyfosat. Detta gäller även för höns som lägger ekologiska ägg.
Ekokycklingar har både bättre foder och bättre livskvalitet än de icke ekologiskt uppfödda.
Men allra bäst har REKO-kycklingarna det (om du inte har tillgång till en bra lokal uppfödare i din närhet förstås). De lever och äter mer naturligt, växer långsammare och har betydligt bättre livskvalitet.

Sojan – en ännu större sorg
Om du har hunnit läsa några av länkarna innan du kom ända hit i texten, så förstår du att sojan i sig själv innebär ett potentiellt stort hälsoproblem både för våra foderdjur och för oss själva, men också för småvilt, insekter och natur. Eftersom sojan används flitigt inom foderdjurindustrin, växer dess odlingar också en stor negativ miljöpåverkan.
Soja är dessutom ett livsmedel och som ofta går igenom många onaturliga processer innan det hamnar i köket.  

Ägg
Det är vanligt att reagera med överkänslighet mot ägg om vi äter dem ofta. I det vilda skulle vi bara ha tillgång till ägg under våren, men i vår kultur ingår de ofta dagligen. Att äta ägg ett par dagar i veckan är troligtvis inga problem för de flesta.

Kött, fisk och skaldjur
Allra bäst är vilt som älg, rådjur, hjort, ren, hare, vildsvin, vildfågel, MSC-märkt småfisk och skaldjur. Undvik dock östersjöfisk på grund av föroreningar. Även fisk och skaldjur från andra sjöar och hav kan innehålla mycket kvicksilver, mikroplaster och miljögifter. Generellt gäller att ju större och fetare djuret är, desto större risk att den har mycket toxiner i sig. Ät därför inte fisk och skaldjur mer än högst 3 gånger i veckan. 
Bättre val är sardiner, makrill, sej, kolja, torsk, ansjovis, räkor och vildfångad lax. 
 
Äter du uppfött kött, så välj svenskt ekologiskt och/eller gräsbetat nötkött och lamm. Fågeln ska ha fått leva så naturligt det går. Även grisarna ska ha fått böka och äta naturlig kost. Förutom att det är bra för dig, så är det bra för djuren, klimatet och miljön.

Här kan du hitta bra kött: 
Gröna Gårdar
Gårdssällskapet
Strömnäsgården
Njutångers naturbrukstjänster
Enöga Mat
Norrbete
Kravmärkta gårdsbutiker

Här hittar du bättre charkprodukter: 
Korvhantverk Stockholm
Bröderna Nilsson

Grönsaker
Nyttiga basgrönsaker är olika former av sallater och kål som: romansallat, huvudsallat, isbergssallat, machésallat, endivesallat, hjärtsallat, frisésallat, plocksallat, blomkål, vitkål, spetskål, brysselkål, fänkål, rucola, rödkål och romanesco.
 
Till detta kan du lägga till rotfrukter som t.ex. jordärtskocka, kålrot, rädisa, lök och andra grönsaker som kronärtskocka och sparris.

Frukt och bär
Frukt och bär är egentligen menade att endast ätas under säsong, där de dessutom har fått mogna naturligt på trädet eller busken, vilket gör att växtgiftet, lektin minskar. Lektinerna dras tillbaka till moderplantan när frukten eller bäret är moget, vilket gör dem ätliga. 
 
Frukter och bär innehåller fruktos (fruktsocker), vilket var bra under sensommaren och hösten när vi levde i det vilda. Fruktos gör oss fetare så att vi kan leva på våra fettdepåer under vintern när det naturligt sett bör vara mer ont om mat.  Att äta frukt under säsong är inget problem, utan problemen uppstår först när vi äter det året runt. Ett konstant högre fruktosintag ökar inlagringen av fett i levern och bidrar till ökad inflammation och insulinresistens.
Dagens förädlade frukter är dessutom rikare på fruktos än de ursprungliga, mindre söta.

Vilda bär innehåller mindre fruktsocker än frukt och skördas oftast först när de mognat på sin planta. 
Avokado och citron innehåller väldigt lite fruktos. 

Grönsaker, som egentligen är frukter
Även grönsaksfrukter som paprika, chili, tomat, gurka, aubergine och zucchini innehåller fruktos, men i mindre mängder.

Den här intressanta filmen lär dig mer om fruktos.

Nötter och frön
Nötter och frön är lätta att lagra, men egentligen bör vi normalt egentligen inte heller ha tillgång till året om och inte i de kvantiteter som många konsumerar dem. Det är vanligt att intolerans uppstår mot nötter och mandel om man äter dem flera gånger i veckan. Nötter och frön innehåller en del olika växtgifter också som lektiner, oxalater, mykotoxiner (mögel) och fytinsyra. Ät därför dessa med måtta. 

Baljväxter
Baljväxter som bönor, ärter, linser, cashewnötter och jordnötter innehåller mycket skadliga lektiner och ofta även mycket oxalater. Cashewnötter kan dessutom ha höga halter mögeltoxiner. Jordnötter är starkt allergena. Såvitt jag har lärt mig, är vi inte evolutionärt anpassade för att kunna hantera dessa växtgifter.
Vill du ändå äta baljväxter så kan du blötlägga och tryckkoka bönor, ärter och linser för att minska eller helt eliminera lektinerna. Jordnötter och cashewnötter bör du undvika helt.

Fermenterade livsmedel
Att syra/fermentera ett livsmedel är ett gammalt sätt att konservera mat på och generellt väldigt bra för tarmhälsan. Fermenteringen kan även bryta ned en del växtgifter. Det går att syra både ost, kött, fisk, bär och grönsaker. Skulle det visa sig att du blir uppblåst och får ont i tarmen av syrade livsmedel, är det en indikation på tarmfloraobalans eller bakterieöverväxt i tunntarmen (SIBO). I så fall behöver du kanske komma tillrätta med det problemet innan du provar nästa gång, alternativt införa syrade livsmedel i mycket små mängder i början och gradvis öka intaget vartefter tarmen tolererar det. 

Matfetter
Vegetabiliska oljor är också raffinerade och bidrar till att skapa inflammation, övervikt, hjärtkärlsjukdom, cancer och annan ohälsa.
Sämst är rapsolja, majsolja, solrosolja, sojaolja och bomullsfröolja.
Aningen snällare är avokadoolja, kokosolja och olivolja. Avokadoolja och kokosolja tål upphettning bäst av de snällare oljorna. Olivolja tål inte hög värme alls. Om du ska använda oljor, så välj alltid oljor som har beteckningen, extra virgin eller kallpressad, vilket innebär att man inte använt värme (det blir dock varmt ändå av själva pressningen) och lösningsmedel för att extrahera oljan.

Allra bäst är att dock använda talg som stekfett. Talg finns i matbutikerna, ofta i köttdisken. Vill du köpa ekologiskt talg så finns det hos t.ex. Gröna Gårdar.
Smör är ett alternativ för dig som kan använda mejeriprodukter.

Chris Knobbes föreläsning är oerhört motiverande till att släppa taget om oljorna. 

Ofta hungrig eller får blodsockerdippar? 
Behovet av täta måltider hänger oftast samman med för högt kolhydratintag och för lågt fettintag, vilket gör dig hungrig, trött och otillfredsställd. Andra skäl kan vara för lågt kortisol, undervikt, mycket hög fysisk aktivitet och graviditet.
 
Generellt sett äter de flesta av oss för mycket kolhydrater, ofta från huvudsakliga källor som frukt, vete, råg, havre och olika former av raffinerat socker.
 
Det finns kolhydrater i alla vegetabiliska livsmedel. Grönsaker som vuxit ovan jord har generellt låga nivåer av kolhydrater och vegetabilier om vuxit under jorden har generellt högre nivåer av kolhydrater, framförallt i formen av stärkelse, som exempelvis rotfrukter.
 
Råa rotfrukter påverkar blodsockret väldigt lite och utgör sällan något problem ur den bemärkelsen. Tillagar du rotfrukterna med värme, bryts stärkelsen ned och bidrar till en högre blodsockerhöjning. Låter du de tillagade rotfrukterna svalna i kylen ett dygn, kommer en mindre del av stärkelsen att bli resistent. Hos avsvalnad potatis blir ca 16 % av stärkelsen resistent efter 24 timmar i kylen (84 % blir inte resistent). 
 
Lågkolhydratkost - Low Carb
Många mår bra av att äta en lågkolhydratkost som LCHF, ketogen eller karnivor kost och upplever att de får mer energi, bättre fokus, mindre sötsug, bättre tarm, bättre sömn m.m. när kroppen har ställt om sig till den nya kosten, vilket ofta tar runt 3-60 dagar.
 
Trött, mager och hungrig?
Upplever du att du tappar för mycket vikt, blir trött, kraftlös, hungrig och inte längre orkar träna så som tidigare, trots att du gett kroppen tid att ställa om, kanske du mår bra av en del tillagade rotfrukter. För dig passar troligen en paleoitisk kost bättre där ca 33 % av kalorierna kommer från kolhydrater, 33 % från fett och 33 % från protein.
Mår du fortfarande inte bra, kanske du behöver lägga till ytterligare en måltid.

Är det meningsfullt att välja ekologiskt? 
När du väljer ekologiska livsmedel, minimerar du den generella exponeringen av kemikalier och tungmetaller och ökar chanserna att din kropp kan skapa en hälsosam balans. Tungmetaller och kemikalier i maten är oftast inget vi kan se och det kan ta lång tid innan vi märker att vi mår dåligt av dem, vilket gör att det är svårt att sätta dem i samband med ohälsa.
 
Även om du äter 100 % ekologiskt, kommer du inte undan gifter helt då det finns överallt i vår miljö. De finns i luft, vatten, mat, kläder, möbler, byggnadsmaterial, elektronik, hygienprodukter m.m. Men gör du aktiva ekologiska val, kommer det att göra skillnad över tid. 
 
Enligt Naturskyddsföreningen har kemikalieproduktionen ökat med 4000 % på 50 år och ingen vet egentligen något om kombinationseffekten  eller cocktaileffekten när vi utsätts för flera kemikalier samtidigt.
 
Vad är en säker nivå av ett gift?
De så kallade ”säkra” nivåerna av en kemikalie eller tungmetall i ett livsmedel är kanske inte säkra längre när vi äter flera olika livsmedel där alla innehåller en viss andel.
 
För barn (men också för vuxna med nedsatt avgiftningsförmåga) kan även säkra nivåer vara mycket toxiska. Och hur vet man hur mycket gift som är säkert egentligen?
Vid ekologisk odling får man t.ex. inte använda rötslam som kan innehålla höga halter kadmium och andra giftiga ämnen.

Se upp med innehållsförteckningarna
Köp så naturliga livsmedel du kan och undvik burkar, flaskor och kartonger som har en innehållsförteckning och i andra hand de har så få ingredienser som möjligt.
 
Tänk även på att olika sockerarter/källor till socker, ofta delas upp i innehållsförteckningen, så att vi vilseleds att tro att den inte innehåller så mycket socker. Några exempel är glukos, dextros, druvsocker, invertsocker, fruktos, galaktos, mannos, högfrukossirap, laktos, maltos, sackaros och E150.  
 
Livsmedelstillsatser
Alla livsmedelstillsatser är inte skadliga, men vissa är det och gällande många, så vet man inte om de är skadliga eller inte, även om Livsmedelsverket accepterar dem.

Fabrik som tillverkar matolja
Fabrik som tillverkar matolja

Vad är processad mat?
Ju mer processat ett livsmedel är i livsmedelsindustrin och ju fler ingredienser det har, desto större risk att det påverkar din hälsa negativt.
 
Processad mat kan innefatta halvfabrikat (behöver tillagas/värmas) som t.ex. pasta, mjöl, havregryn, frysta grönsaker, färdigrätter, tofu, quorn, korv, bacon och nudlar.
 
Helfabrikat kräver ingen tillagning alls och exempel på sådana är yoghurt, glass, mjölk, bröd, riskakor, leverpastej, inlagda grönsaker och sill, färdiggrillad kyckling, vegetabiliska drycker, räkor och ätfärdiga såser. Ju mer processat ett livsmedel är, desto större chans att den innehåller tillsatser och ämnen som inte är gynnsamma för dig och desto större risk att den är fattigare på de näringsämnen som din kropp behöver.

Men viktigast av allt!
Köp råvaror och laga maten själv. Då kan du välja bort vegetabiliska oljor, sockervarianter av alla slag, tillsatser, mjöler och en hel del bekämpningsmedel och kemikalier.
Välj i första hand färska ekologiska livsmedel och i andra hand frysta eller torkade.

Resultatet kan bli följande... 

På kort sikt:
- Mer energi
- Bättre sömn
- Bättre humör
- Minskad hunger
- Bättre tarm
- Bättre hjärnfunktion
- Bättre hormonbalans
- Bättre immunförsvar
- Mindre inflammation
- Finare hud
- Bättre hår
...och mycket annat önskvärt. 

På lång sikt:
- Bättre ekonomi
- Möjlighet att förverkliga dina drömmar för att din kropp är med dig
- Bättre hjärtkärlhälsa
- Minskad cancerrisk
- Minskad risk för autoimmuna sjukdomar
- Minskad risk för utmattningssyndrom
- Minskad risk för Alzheimers och andra demenssjukdomar
- Minskad risk för diabetes
- Bättre hormonbalans
- Minskad risk för psykisk ohälsa

Och hur härligt är inte det!

Hållbar investering
Så länge vi mår bra brukar vi sällan bry oss så mycket om framtida hälsoinvesteringar. Så var det för mig i alla fall.
Men efter att ha fått diabetes, utmattningssyndrom och ett antal autoimmuna sjukdomar, började jag omvärdera vad som var viktigt i livet och bestämde mig för att hitta vägen till hälsa igen.
Det ledde till en mängd olika utbildningar inom det funktionsmedicinska området - något av det bästa jag gjort här i livet. 
Behöver du pepp och råd? Jag hjälper dig gärna ❤

Sidan är uppdaterad 201113