Sambandet mellan Hashimotos och tarmen

Läckande tarm, beroende på felaktig kost, stress, kemikalier och läkemedel har ett intimt samband med Hashimotos. Här kan du läsa om sambanden och vad du kan göra själv för att påverka.

Den vanligaste orsaken till underfunktion hos sköldkörteln (hypothyreos) beror på långvarig inflammation i sköldkörteln. Om man både har underfunktion och inflammation i sköldkörteln kallas detta för Hashimotos sjukdom.

I början av detta tillstånd kan sköldkörteln vara förstorad. Denna förstoring kallas för struma och är ett resultat av sköldkörtelns försök att öka sin kapacitet. Men på grund av antikroppar mot tyreoperoxidas (TPOak) bryts de hormonproducerande folliklarna i sköldkörteln successivt ner. Denna nedbrytning kan tillfälligt leda till högre sköldkörtelhormonvärden i blodet, på grund av frigörelsen av hormoner från själva sköldkörtelvävnaden när den bryts ned. Men på sikt leder detta till både minskad sköldkörtelstorlek och minskad hormonproduktion, vilket innebär att en mild hypothyreos kan förvärras tiden.

Vanliga symptom på hypothyreos är trötthet, nedstämdhet, okoncentration, hjärndimma, minnesproblem, frusenhet, viktuppgång, hes/grov röst, håravfall, svullen och kall eller torr hud, blekhet, långsam puls, ledsmärtor, långsamma reflexer, långsam andning, matsmältningsproblem, förstoppning, ökad slembildning, nedsatt hörsel, torra/sköra slemhinnor, nedsatt immunförsvar, pms, infertilitet m.m..

Vanliga symptom vid inflammation är ökat tryck, känsla av klump i halsen, svullnad och ömhet eller rodnad vid sköldkörteln. Ibland känner man bara en diffus känsla av obehag i halsen. Ökad puls, darrighet och inre oro är andra symptom (beroende på de tillfälligt ökade hormonnivåerna). Det är dock inte alla som märker att inflammation pågår. Intensiteten hos inflammationen i sköldkörteln kan variera. 

Sambandet mellan Hashimotos och matsmältning
Hashimotos är en autoimmun sjukdom. De flesta autoimmuna sjukdomar har ett intimt samband med kost, matsmältning, tarmflora och tarmslemhinnans genomsläpplighet.

Tarmen är kroppens största exponeringsyta mot omvärlden och enbart tunntarmens yta är ungefär lika stor som en tennisbana hos en vuxen person. Tarmslemhinnan täcks av ett skyddande slemämne som kallas mucin och hundratals olika stammar av skyddande bakterier som ska hålla skadliga mikroorganismer, proteinrester, svamp, bakterier, parasiter och andra skadliga ämnen utanför blodomloppet.

Kostens inverkan
För att du ska ha en frisk tarmflora och tarmslemhinna krävs det att du äter en naturlig kost, fri från kemikalier, tungmetaller och genmanipulerade organismer.  Vissa livsmedel kan dessutom i sig själva skapa inflammationer i tarmen, glutenhaltiga livsmedel, socker, griskött och mejeriprodukter.

Man har sett att det finns samband mellan celiaki (vad man i folkmun kallar för glutenintolerans) och hypothyreos. Man kan ha en dold celiaki som inte visar sig visar sig i sjukvårdens analyser.  Gluten skadar inte bara tarmens slemhinna och skapar näringsbrister, utan stör även bukspottkörtelns och gallans funktion, vilket påverkar matsmältningen och näringsupptaget negativt.

Matsmältning och stress
Stress innebär att kroppen förbereder sig för flykt eller kamp och allt i kroppen förbereder sig för en enda sak; att rädda livhanken, just nu! Stress innefattar dock så mycket mer än att till exempel bli jagad av en björn i skogen. Det kan handla om kemisk stress från kemikalier, vacciner, läkemedel, tungmetallbelastning, buller, blodsockersvägningar, reaktioner från livsmedel och livsmedelstillsatser, fysiska eller emotionella trauman, låg självkänsla (med påföljande ständigt stressande tankar som leder till negativa känslor), relationsrelaterad stress, tidsstress eller sjukdom.

Vid stress prioriterar inte kroppen matsmältningsfunktionen, vilket försämrar nedbrytningen av maten, minskar näringsupptaget och på sikt förändrar bakteriefloran och slemhinnan i tarmen. Långvarig stress stör på sikt även binjurefunktionen och stör balansen hos hjärnans transmittorsubstanser, vilket ytterligare ökar risken för inflammationer och autoimmuna reaktioner.

Läckande tarm
Om tarmslemhinnan blir inflammerad eller skadad så blir den mer genomsläpplig och kan då släppa igenom för stora eller främmande molekyler in i blodomloppet. Detta fenomen kallas för läckande tarm. De här, för blodet främmande molekylerna uppfattar immunförsvaret som skadliga ämnen, vilket leder till försvarsreaktioner, överkänslighetsreaktioner, inflammation och autoimmuna reaktioner, vilka kan ske vart som helst i kroppen. Stress tunnar dessutom ut magtarmslemhinnan, vilket ytterligare ökar genomsläppligheten.

Leverns påverkan av läckande tarm
Om tarmens slemhinna är för genomsläpplig och läcker, ökar behovet av avgiftning i levern, vilket på sikt kan leda till nedsatt leverfunktion, som i sin tur påverkar sköldkörtelhormonet, thyroxins (T4) förmåga att konvertera till det aktiva hormonet trijodthyronin (T3), vilket därmed kan leda till funktionell hypotyreos eller det man i dag kallar för hypotyreos typ 2.

Läkemedels inverkan
Vissa läkemedel som antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), acetylsalicylsyra och kortison kan snabbt skada magtarmslemhinnan och öka genomsläppligheten, vilket leder till ökad risk för inflammationer och autoimmuna reaktioner.
Läkemedel som är avsedda att minska eller neutralisera saltsyraproduktionen, försämrar proteinnedbrytningen avsevärt, inverkar på gallans funktion, bukspottkörtelns funktion, tarmens pH, bakterieflora, tarmslemhinna och näringsupptag, samt bidrar till att tarmens slemhinna på sikt blir för genomsläpplig. Vacciner innehåller en rad skadliga ämnen, som sprutas rakt in i blodet ger upphov till akuta försvarsreaktioner och ibland även permanenta skador. 

Levande blodanalys ger indikationer
Man kan få en fingervisning över hur genomsläpplig tarmen slemhinna är genom att göra en levande blodanalys, då blodet ska vara relativt fritt från mikroorganismer, fibrin och slaggämnen. I levande blodanalys kan man också få en uppfattning om graden av inflammation, då detta tillstånd ger upphov till att fibrin ökar och de röda blodkropparna klumpar sig samman i högre utsträckning. Bilden till höger illustrerar hur fibrintrådar hindrar de röda blodkropparna att röra sig fritt.

Komma tillrätta med inflammation
Det finns väldigt många saker man kan göra för att minska på inflammationer. Kosten och matsmältningen bara två av dessa, men viktiga sådana. Välj ekologiska obehandlade livsmedel. Undvik griskött, charkuteriprodukter, hel- och halvfabrikat. Låt grönsaker och rotfrukter utgöra basen i dina måltider. Ät dem helst råa. Lägg till syrade grönsaker, bär, frukt, frön, nötter och om du behöver och tål: ägg och fågel. Ät sparsamt med fisk, skaldjur och rött kött. Av det röda köttet är vilt och lamm bäst.

Tugga maten väl och undvik stress.  Saknar du näringsmedicinska kunskaper själv – ta gärna hjälp av en näringsterapeut så att du kan få ett bra näringstillskottsprogram för att läka tarmen, förbättra matsmältningen och minska på inflammationer.  Här hittar du certifierade näringsterapeuter.


Hade du nytta av den här artikeln? Dela den gärna med dina vänner så att fler kan få glädje av den. 
//Madeleine Marcus