I dag lider allt fler av stress, trötthet och utmattning. Orsakerna kan vara många och livsstilen är en viktig faktor förstås. Men vad är stress och vad händer i kroppen vid stress?

Stress handlar egentligen om något som utmanar kroppen på något vis – en stressor.

Vanligtvis tänker vi på brådska, konflikter eller akuta problem när vi talar om stress.

Men stress kan även handla om exponering av miljögifter och läkemedel, eller att du regelbundet äter livsmedel som kroppen är intolerant mot, eller som orsakar kraftiga blodsockersvägningar.

För mycket träning kan också vara en stark stressor, liksom kroniska inflammationer. Andra stressorer är koffein, alkohol och nikotin.

Binjurarna är små körtlar som sitter ovanpå njurarna. De reagerar på stress oavsett form och insöndrar bland annat höga halter av kortisol vid stress. Den här responsen är helt normal och kan även vara livräddande då din kropp bokstavligen förbereder sig för flykt eller kamp.

Med det är allt gott, men om stressen blir långvarig och kortisolnivåerna blir kroniskt förhöjda, påverkar det även andra hormoner negativt. Kroppen stävar efter jämnvikt och man kan säga att kortisolet ”stjäl” från andra uppbyggande hormoner.

Bildkälla: Sköldkörtel och binjurar i samverkan, av Scandlab

DHEA är ett annat viktigt binjurehormon. Det understödjer sköldkörtelns funktion, verkar antiinflammatoriskt och hjälper oss att hantera stress. DHEA är även viktig för sexlusten, bentätheten, immunförsvaret och för hjärt/kärlhälsan.

Även DHEA stiger efter en tid av ökad stress, men precis som med kortisolet kan produktionen av DHEA minska om stressen pågår under en längre tid, vilket bland annat kan bidra till att vi åldras i förtid, ökar i fettvikt och minskar i muskelmassa.

Stress kräver extra näring
Kroppen är fantastisk när det gäller att kompensera för olika brister och obalanser och du kanske inte märker något förrän kroppen börjat tömma sina näringsdepåer eller obalanserna har blivit långtgående.

Vid stress kräver kroppen mer av vissa näringsämnen. Bland annat går det åt mer zink, magnesium, C-, och B vitaminer. Om din kropp förbrukar mer än du tillför till av dessa näringsämnen, uppstår slutligen brister och bristsymptom. Exempel på sådana symptom är; sömnproblem, muskelspänningar, ångest, hjärtklappning, irritabiliet, blodsockerobalans, tinnitus, svettningar, trötthet, depression, slemhinneproblem, huvudvärk, hudförändringar, håravfall, anorexi, impotens, nedsatt fertilitet, pms och sämre immunförsvar.

Binjureutmattning
Förutom att olika näringsbrister kan uppstå kan binjurarna kan även tröttas ut av långvarig stress, vilket leder till konstant låga kortisolnivåer. Några tidiga varningsklockor är behov av att dricka kaffe på morgonen för att komma igång, sötsug på eftermiddagarna, ökat behov av salt, laktrits eller alkohol.

Lider du av stress eller trötthet kan du testa din binjurefunktion genom salivtester. Dessa görs vid 4 olika tillfällen under ett dygn (morgon, lunch, middag och sen kväll). Genom den här testen kan du få en ganska bra uppfattning om hur väl dina binjurar klarar av att svara på stress.

Det finns ett speciellt värde i att göra testerna vid flera tidpunkter under dygnet. Binjurarna producerar kortisol under natten när du sover och normalt sett är nivåerna av kortisol relativt höga en stund efter att du har vaknat på morgonen för att sedan sakta sjunka under dagens lopp och vara låga vid läggdags så att du kan sova gott på natten.

Vid stark stress och friska binjurar kan man ha ett ganska högt kortisol, vilket är en frisk respons, men det tyder även på att något stressar kroppen. Se vänster bild.

Pågår stressen under en längre tid, minskar binjurarnas förmåga att anpassa sig till stress och kortisolnivåerna blir för låga under hela/delar av dagen. Se höger bild. En person med den här bilden är oftast mycket trött och stresskänslig. Sömnlöshet, ångest och depression hör ofta också till bilden.

Bilderna ovan är provsvar från en analys som heter Adrenal Stress Profile (ASP), som mäter både kortisol och DHEA i saliv. Denna typ av analys anses i dag vara den mest överlägsna när det handlar om att mäta binjurarnas förmåga att anpassa sig till stress. Det grönblå fältet i diagrammet visar normalt referensintervall.

Kroppen reagerar olika på stress beroende på om den är kortvarig eller långvarig:

Serotonin
Vid långvarig stress påverkas även hjärnans transmittorsubstanser, där bland annat serotoninet ingår och kan bli lågt. Detta kan förklara varför så många människor i dag äter antidepressiva medel (serotoninåterupptagningshämmande medel/SSRI) för att stävja symptom som sömnproblem, pms, depression, ångest och självmordstankar. På kort sikt kan det lindra, men roten till det onda behöver kartläggas och sedan tas omhand för att en varaktig läkning ska ske.

Återhämtning från stress

Kroppen är skapt för att kunna hantera akut stress och sedan återhämta sig igen och det finns mycket du kan göra för att hjälpa dina binjurar (och hela din kropp) om du misstänker att du har obalans. Troligen vet du redan flera saker du ”borde ha gjort” men kanske inte orkat genomföra. Den här situationen är inte alls ovanlig eftersom det faktiskt krävs energi, inspiration och handlingskraft för att lyckas genomföra förändringar – egenskaper man ofta har brist av när binjurarna är uttröttade.

Det kan även finnas stressorer i ditt liv som du inte känner till, som matintoleranser, bakomliggande sköldkörtelproblematik (som kanske inte syns på doktorns prover) tungmetallbelastning, trauman m.m. som du kan få hjälp med att upptäcka och åtgärda.

Jag är van att arbeta med den här typen av problem och hjälper dig gärna en bit på vägen med att kartlägga din hälsosituation, förklara det som händer i kroppen, lägga upp en skräddarsydd näringsterapi utifrån dina behov och vara stöd och inspirationskälla under behandlingens gång.

Lite tips…

- Prioritera vad som verkligen är viktigt i ditt liv

- Sätt tydliga men kärleksfulla gränser

- Rör på dig utomhus i dagsljus varje dag

- Prioritera sömn, njutning och vila

- Ät ren och livgivande mat och uteslut stimulantia

- Lyssna till klassisk musik och gör saker som gör dig glad

- Ta hand om såväl relationen till dig själv som till dina nära

- Håll koll på din energibudget genom att föra en Energidagbok. Läs om hur den fungerar här.

- Beställ Näringsmedicinsk tidskrifts temanummer om Binjurarna nr 6, 2010

- Var ärlig!

Bli en Skalman
Rutiner som ”matsovochmotionsklocka”, bra och näringsriktig kost, intag av kosttillskott 2 gånger om dagen, meditera eller promenera i stället för att se på TV, kanske låter trist och inrutat.

Men om detta ger dig mer energi, livsglädje, ökad inre trygghet och en högre livskvailitet innebär det i praktiken att du får en ökad frihet och större tillgång till dig själv. Och hur trist är det?  :)