Så här fungerar det i mage och tarm

Matsmältningen är A och O för din hälsa. När den fungerar, fungerar du bättre, och tvärtom. Genom att förstå
vad som sker inom dig själv kan du lära dig att lyssna på kroppens språk och därmed bejaka signalerna.
Snabba lösningar, hänsyn till annat än våra verkliga behov, okunskap och omedvetenhet har lett oss till en
livsstil och matkultur som är förödande för vår hälsa och inte minst våra magar. Stress och rädsla gör oss
dessutom mindre benägna att lyssna på kroppens signaler. Ingenting passerar obemärkt genom kroppen.
Många problem i kroppen härrör från mag/tarmkanalen. Sjukdomar som reumatism, allergier, migrän och
andra autoimmuna sjukdomar har sin fysiska grund i en nedsatt förmåga att smälta maten. Även hormonella
problem, hudsjukdomar, inflammationer och nedsatt immunförsvar har en koppling till mage/tarm. De flesta
känner även av sin mage när de har andra bekymmer i kroppen.

Munnen
När du tuggar din mat frisätts amylas i munnen. Amylas är ett enzym som bryter ner kolhydratrika livsmedel
som bröd, pasta, ris, potatis, frukt och grönsaker. Ju mer du tuggar, desto sötare smakar maten i munnen. Det
beror på att stärkelsen bryts ner till mer finfördelade sockerarter. Amylaset sänder även signaler till resten av
matsmältningsapparaten att förbereda sig för att mat kommer.
 
Magsäcken
Maten kommer sedan ner i magsäcken och den börjar då producera mycket magsyra där saltsyra är en viktig
ingrediens. Saltsyran gör att vi kan bryta ner proteinrik mat som kött, fisk, ägg och mjölk. Saltsyran skyddar
också mot bakterier, virus och parasiter, som du får i dig varje dag via mat och vatten och är viktig för
järnupptaget. Saltsyran stimulerar även utsöndringen av ett ämne som kallas, intrinsic factor/inre faktor. Denna
är nödvändig för upptaget vitamin B12 och folsyra från maten du äter. Det ska vara en sur miljö i magsäcken.
Kroppens förmåga att producera saltsyra avgörs bland annat av mineralbalansen, sköldkörtelfunktionen och
binjurehormonerna. Därför har stress en stark påverkan på saltsyraproduktionen.
 
Bukspottskörteln
Saltsyran stimulerar i sin tur bukspottkörteln att utsöndra matsmältningsenzymer. Enzymerna gör att maten
bokstavligen smälter. Maten tas då lättare upp genom tunntarmens slemhinna när den kommer dit.
Bukspottskörteln utsöndrar också bikarbonat, som gör att maten blir mer basisk när den kommer ner i
tolvfingertarm och tunntarm. För att enzymerna ska aktiveras, krävs även så kallade co – enzymer. Många
vitaminer och mineraler är co – enzymer.
 
Enzymerna i livsmedlen du äter, aktiveras bland annat när du tuggar maten. Men om du först hettar upp maten innan du äter den, går många enzymer förlorade då de är värmekänsliga. Som kompensation kommer då kroppen att använda sig av sina egna enzymer i större utsträckning.
Genom att tillföra bittra örter och matsmältningsenzymer kan du stödja matsmältningen.
 
Gallan
Saltsyran stimulerar också gallblåsan till att släppa ut gallvätska för att du ska kunna ta hand om fett på ett bra
sätt. Gallämnena är basiska och bidrar därför till att maten blir mer basisk när den kommer ner i tunntarmen.
Fettet från maten bryts ned i kroppen med hjälp av galla, enzymer och näringsämnen till olika sorters fettsyror
som DHA, EPA och GLA, (särskilt viktiga för denna omvandling är zink, B6 och magnesium).
 
Fettsyrorna ligger till grund för kroppens bildande av kolesterol, som i sin tur utgör basen för produktionen av
för många hormoner. Alla cellmembran runt varenda cell i kroppen består till stor del av fett, liksom hjärnan.
Magsäckens, gallans och bukspottkörtelns funktioner är därför viktiga för hela kroppens välbefinnande.
 
De som får gallbesvär eller mår dåligt av fet mat på andra sätt kan ha en nedsatt gall/leverfunktion. En del blir
uppblåsta eller får huvudvärk. Andra kan få lös, gul/gråaktig och/eller flytande avföring, medan vissa kan bli
väldigt förstoppade av fet mat. Några blir rent av sjuka och till och med sängliggandes efter en fet måltid. Detta
kan även bero på att många fetter innehåller många toxiner. Det kan också skilja sig mellan vilka olika sorters
fetter man tål eller inte tål.
 
De personer som har låtit operera bort sin gallblåsa kommer alltid att ha en nedsatt förmåga att hantera fett
eftersom själva uppsamlingsblåsan är borttagen och gallvätska sipprar ut från levern lite nu och då och när
maten väl kommer finns det inte tillräckligt. Det ständiga sipprandet av galla kan dessutom irritera
tarmslemhinnan. Eftersom fettsyrorna är viktiga för den hormonella balansen är även blodsockerproblem,
obalans i de kvinnliga hormonerna och sköldkörtelproblem symptom som hänger samman med en nedsatt
lever eller gallfunktion.
 
Tarmen
När maten kommer ner i tunntarmen ska den vara väl smält och basisk. För att den ska kunna bli det, krävs det
att det är tillräckligt surt i magsäcken och att galla och bukspottkörtel fungerat tillfredsställande. I tunntarmen
sker också det mesta näringsupptaget. I matsmältningskanalen finns det (förhoppningsvis) tusentals olika stammar av bakterier.
 
Bakterierna konkurrerar och kommunicerar med varandra och du ska ha mycket av vissa stammar och bara lite
av andra. Bakteriefloran anpassar sig bland annat efter maten du äter, din sinnesstämning och hur bra du
smälter maten.
 
En människa består till minst 80 % av bakterier, om man räknar antalet celler i kroppen. En bakterieflora i
tarmen som är i balans hjälper oss att smälta maten ytterligare, avgiftar toxiner, samt producerar alla Bvitaminer och vitamin K.
 
Upp emot 80 % av immunförsvaret befinner sig i tarmen. Tarmens slemhinna är beroende av en balanserad tarmflora för att bli lagom genomsläpplig.
 
Slemhinnan ska släppa igenom näringsämnen, men hindra tarmbakterier, svamp, proteiner, hormoner, slaggprodukter m.m. från att komma ut i blodbanan.
 
Slemhinnorna i munnen, matstrupen, näsan, tarmen, slidan och ögonen har ungefär samma näringsbehov som
hud, hår och naglar. Därför kan hud, hår och naglar ofta avspegla hur det står till med mage och tarm. Viktiga näringsämnen för tarmslemhinnan är zink, folsyra, biotin, glutamin och fibrer från grönsaker.
 
Tarmbakteriefloran styr i viss mån avföringens konsistens och frekvens. Från det att du äter, tills du tömmer tarmen, bör det gå mellan 18–24 timmar.

Sköldkörteln
Sköldkörteln är med och styr omfattningen av tarmens rörelser (tarmpersistaltiken). Sköldkörtelaktiviteten
påverkas av flera faktorer, bland annat av maten du äter, dagsljus, fysisk aktivitet, kortisolnivåerna och vilken
sinnesstämning du har.
 
Den aktiveras mer vid stress, men även när du känner dig inspirerad, glad och lycklig.
Vid vila eller under återhämtningsfaser efter stark eller långvarig stress, minskar hormonaktiviteten.
 
Sköldkörtelns aktivitetsgrad är aldrig konstant. En underaktiv sköldkörtel kan ge upphov till trög eller
förstoppad tarm, medan en överaktiv sköldkörtel kan ge upphov till lös mage och många eller akuta
toalettbesök. Sköldkörtelns funktion är beroende av bland annat essentiella fettsyror, magnesium, kalium, zink,
selen, järn, jod och A, D, B-vitaminer, tyrosin och koppar.
 
Hur påverkar stress vår matsmältning och hälsa?
Förr i tiden, när vi levde nära naturen innebar stress sannolikt en mer tillfällig, men kanske i stället mer intensiv
händelse. Det kunde vara att bli jagad av ett rovdjur, slagsmål, stamkrig etc., men i dag ser stress oftast helt
annorlunda ut.
 
I stället för att bli jagad av ett djur, kan det handla om höga prestationskrav, relationsproblem
(en extremt hög stressfaktor), tungmetaller, kemikalier, miljögifter (ett växande problem som vi ännu bara kan
gissa konsekvenserna av), ekonomisk stress eller tidspress.
 
Känslan av otillräcklighet, att inte duga som man är, inte ha tid till tillräcklig vila, lek och njutning eller att inte ha en ekonomi tillräckligt för att täcka de basala behoven, är stressfaktorer som många kan känna av under långa tidsperioder.
 
I dag handlar det dessvärre inte om en tillfällig stressituation, utan om ett mer eller mindre permanent
tillstånd. Även den fysiska aktivitet som kroppen förberett sig på inför en stressituation uteblir ofta, vilket
bidrar till att stresshormonerna ligger kvar i kroppen längre.
 
Kroppen kan inte skilja på olika typer av stress. Den fungerar fortfarande likadant som på stenåldern och
förbereder sig för flykt eller kamp. Den sympatiska delen i det autonoma nervsystemet aktiveras. Förenklat
innebär det att sköldkörtelaktiviteten ökar, vilket även gör dig pigg, alert, varm och kreativ (om du är i balans).

Adrenalin och kortisol
Vid stress insöndrar kroppen bland annat kortisol och adrenalin. Båda hormonerna bidrar till att hjälpa kroppen
att försvara sig, men också att stänga av symptom som smärta, inflammationer och infektioner.
 
Adrenalin är ett akuthormon som snabbt ökar vid fara, men som också snabbt minskar när faran är över. Kortisolet kan vara förhöjt under en längre tid och gör dig vaken, målinriktad, fokuserad, stark och modig (om binjurarna är friska).
 
Ju långvarigare stress, desto mer tunnelseende riskerar du att få och desto mindre förmåga får du att se ur ett
vidare perspektiv. Fysiska förändringar sker snabbt vid stress vilket både är viktigt och bra. Det är först när
stressperioderna blir för långa eller för frekventa och återhämtningsperioderna blir för korta eller för få som
problem uppstår.
 
Många lever med höga krav på sig själva och för många kan det innebära att man sällan känner sig väl till mods när man är sysslolös. Ofta ser vi till att vi har välfyllda dagar - och kvällar.
Kanske är det bara nattsömnen kvar för vila och återhämtning, om ens det?

Den viktiga vilan
Den parasympatiska delen av det autonoma nervsystemet aktiveras när du bara är, mediterar, vilar, njuter,
tänker positiva och kärleksfulla tankar och smälter maten. Detta kan även förklara varför många blir tröttare
efter en måltid. Du smälter maten många timmar varje dag vilket kräver att du ger dig själv utrymme för vila.
Tv-tittande hör inte till sådan sysselsättning, då den skapar fullt mätbar stress i hjärnan. Dessutom förblir du
upptagen av, och tar upp yttre budskap (ofta skrämmande och negativa sådana) vilket hindrar dig att gå inåt
och finna inre frid.

Vad händer med matsmältningen vid stress?
Om du utsatt dig för stress i någon form under en lång period, har också sköldkörtel och binjurar fått arbeta för
högtryck lika länge. Det här gör att de kan bli uttröttade och arbeta långsammare en kortare/längre efteråt.
 
Om du inte följer kroppens signaler när detta sker, kan det hända att du tar genvägar och kompenserar
energibristen eller känslan av stress med ett nytt projekt, alkohol, mejeriprodukter, socker, vetemjöl, koffein,
kakao, nikotin, eller salt för att ge stimuli eller avslappning.
 
Problemet är att hög konsumtion av dessa ämnen/livsmedel och aktiviteter tröttar ut hela organ- och
körtelsystemet på sikt, vilket späder på problemet ännu mer.
 
Sköldkörtel och binjureaktiviteten styr också indirekt saltsyraproduktionen i magsäcken. När dessa körtlar inte arbetar effektivt, blir också saltsyraproduktionen lägre. Det gör att du får ett minskat näringsupptag, framförallt när det gäller vitamin B12, folsyra och järn. Dessutom försämras nedbrytningen av proteinrik mat. Du kan också få ett sämre försvar mot virus, bakterier och parasiter och färre stimulerande signaler till bukspottkörtel och galla.
 

Stressmage
Om saltsyran är för låg i magsäcken sluter inte alltid magmunnarna helt tätt (muskler som sitter där magsäcken
börjar och slutar). Saltsyran kan då sippra ut och komma i kontakt med slemhinnor som inte är avsedda för
denna. Det kan ge upphov till sura uppstötningar, halsbränna, kramp i bröstet, rapningar, sveda i magen och
magsår. Ofta uppfattas detta som att det är för mycket saltsyra i magsäcken, men är i själva verket ett
symptom motsatsen.
 
Den allopatiska (skolmedicinska) behandlingen av personer med magbesvär innebär ofta läkemedel som
hämmar eller neutraliserar saltsyran, vilket kan minska eller eliminera symptomen. Men om saltsyran är låg
eller för neutraliserad i magsäcken minskar utsöndringen av intrinsic factor och det signaleras färre signaler till
bukspottskörtel och gallblåsa. Därmed utsöndras det färre matsmältningsenzymer, bikarbonat och gallämnen.
Det här medför i sin tur att maten kommer ned både för sur och mindre finfördelad, ned i tarmkanalen.

Räddningsåtgärder
När maten kommer ned i tarmen i detta skick, måste kroppen ta till räddningsåtgärder. Tarmbakterier och
jästsvampar smälter maten åt dig efter bästa förmåga. Om detta fortgår, kommer tarmbakteriebalansen att förändras i tarmen och de förruttnelse- och jäsningsbakterier och jäsningssvampar som behövs för att smälta maten ökar. Detta sker på bekostnad av andra hälsofrämjande bakterier.
 
Om tarmfloran kommer ur balans, kommer också immunförsvaret och B-vitaminproduktionen att påverkas.
I sin tur kan det medföra en ökad infektionskänslighet med eventuellt efterföljande antibiotikakurer. Om
antibiotika intagits, riskerar tarmfloran att hamna i ännu större obalans.
 
Eftersom det finns en konkurrens ibland mikroorganismerna i tarmen kommer jästsvampar, parasiter och de
bakteriestammar som antibiotika inte bitit på att öka i antal och vissa skadliga bakteriestammar kan få en ännu
starkare position i tarmen.
 
Vid en störd tarmflora (tarmdysbios), tenderar tarmens slemhinna att släppa igenom större och annorlunda
partiklar ut i blodbanan än vad som är tänkt från början. Detta fenomen kallas för läckande tarm/ökad
tarmpermeabilitet.

Om detta sker kan det i sin tur ge upphov till många nya hälsoproblem som autoimmuna reaktioner, allergier, eksem, hudklåda och ökad belastning på lever och njurar. Även symptom som blodsockersvängningar, depression, ångest, trötthet och irritation kan ha delorsaker i en tarmdysbios.
 
Vanligaste symptomen på nedsatt matsmältning är gaser, rapningar, uppkördhet och svullen mage. Detta är
tecken på den jäsnings och förruttnelseprocess som pågår, men kan också vara tecken på allergisk reaktion.
Även andra symptom kan uppstå som trötthet, yrsel, irritation och koncentrationsproblem.

Goda nyheter
De goda nyheterna är att matsmältningsproblem är förhållandevis lätt att åtgärda inom funktionsmedicinen.
När man förstår vad som är lämpliga och olämpliga livsmedel för kroppen och tillför kroppen de
verktyg den behöver i form av rätt näringstillförsel och stöd av örter eller enzymer så blir mage och tarm lugna,
allergiska reaktioner och inflammationer minskar, energin blir jämnare och immunförsvaret förbättras.


Artikeln är ursprungligen skriven av mig 2011 med några mindre modifieringar här.