Fettlever - en folksjukdom som går att påverka

Rubrikerna i den här artikeln är: 
  • Några av leverns uppgifter
  • Vad är fettlever?
  • Varför uppstår fettlever?
  • Hur vet man om man har fettlever?
  • Vad kan hända om fettinlagringen fortskrider?
  • Kan man bli av med fettlever – i så fall hur?

Några av leverns viktiga uppgifter:

Levern är vårt viktigaste organ för avgiftning av toxiner, både sådana som kroppen själv bildar under sin ämnesomsättning och de som kommer utifrån via mat, vatten, hygienprodukter, läkemedel, luft, kläder, inredning, fordon, och mycket annat.

Den producerar också galla, som är viktig för att vi ska kunna ta upp fett ur kosten och för en normal tarmfunktion.

Levern metaboliserar också hormoner (omvandlar dem till nya hormoner och restprodukter) och fungerar som en depå för vitaminer och socker i form av glykogen 1 .

Vad är fettlever?

Precis som ordet lyder innebär det att levern lagrat in onaturligt mycket fett.
Fettlever är ett sjukligt tillstånd i levern som drabbar fjärde person i världen 2.

Förr trodde man att det huvudsakligen var alkoholister som fick sjukdomen (vilket det kanske också var), men på senare år har man börjat få upp ögonen för icke alkoholrelaterad fettlever (vilken också snabbt ökar i världen).  

I värsta fall leder fettlever till permanenta skador på levern, men det finns goda möjligheter att både förebygga vända förloppet om man är ute i tid – på egen hand!

Varför uppstår fettlever?

Man vet inte allt om hur fettlever uppstår, men man vet att kost och livsstil är viktiga faktorer som:

  • Ökat intag av fruktos.
  • Ökat intag av glukos och livsmedel som bryts ned till glukos i kroppen.
  • Ökat intag av industriframställda växtoljor.

Fruktos
Fruktos finns i sirap, honung, socker, druvor, frukt, bär och även lite i grönsaker.
Fruktos kan inte användas av kroppens celler i någon högre grad. I stället går det allra mesta direkt till levern, där det huvudsakligen omvandlas till leverfett i form av triglycerider.

En liten del omvandlas till glykogen, som fungerar som en energireserv för kroppen, men dessa depåer är ganska små. Ett högt intag av fruktos kan orsaka fettlever och även insulinresistens* på mindre än en vecka.

Ju mer fruktos du äter, desto större fettinlagring i levern.
Små mängder fruktos är inget problem, men stora mängder är giftigt för kroppen.

Innan vår moderna kost med framodlade söta frukter, vitt socker och sirap, tror man att vi åt max 20 gram fruktos om dagen. 

Dagens kost ger oss betydligt högre nivåer och en stor andel kommer från högfruktossirap och vitt socker, vilka troligen bär huvudansvaret för ett högt fruktosintag. 

Frukt
Det finns delade meningar om ett högt fruktosintag via frukt bidrar till fettlever.
Dagen framodlade söta frukter har inte så mycket gemensamt med naturens vilda frukter. Frukt fanns inte heller tillgängligt året runt i obegränsade mängder.

Vilda bär som blåbär och hallon är inte modifierade av människan och har lägre fruktosinnehåll och är på så vis ett bättre alternativ. 

I en klinisk studie på personer som redan hade fettlever, undersökte man effekten av ett högt fruktintag (mer än 4 portioner frukt/dag jämfört med de som åt mindre än 2 portioner/dag fann man att de som åt mer än 4 portioner frukt per dag hade ökad fettlever 18

Dr. Gary Fettkes intressanta (och underhållande) film nedan 3 , omvärderar många tankar kring frukt.

Exempel på fruktosinnehållet i olika livsmedel:

Bildkälla: https://www.sciencedirect.com/topics/agricultural-and-biological-sciences/fructose

Glukos

Livsmedel som spannmål, rotfrukter, frukt, druvor och socker har även mycket kolhydrater som kan brytas ned i kroppen till glukos (blodsocker).

Glukos i sin tur stimulerar i sin tur produktionen av insulin, vilket också stimulerar produktionen av fett i levern.

Även glukos kan omvandlas till triglycerider i levern, men skillnaden mellan fruktos och glukos är att glukos kan användas av alla kroppens celler, vilket ändå gör belastningen på levern relativt lägre.
Blodet innehåller normalt ca 1 tsk socker vid fasta.


I tabellen nedan ser du några exempel på hur mycket socker olika livsmedel innehåller.

Vegetabiliska oljor

Det finns gott om studier som pekar på hur industriella oljor framställda från frön och soja ökar oxidativ stressen i kroppen – det vill säga, hur snabbt du rostar om du vore en bil.

Oxidativ stress bidrar till skador på celler och DNA vilket i sin tur ökar inflammation, risken för insulinresistens, hjärtkärlsjukdom och diabetes - som alla kan vara relaterade till fettlever.

Enligt Dr. William T Neville 16 är vegetabilisk olja med omega-6-fettsyrordet mest effektiva sättet att framkalla leversjukdom på. Han menar även att vår älskade olivolja är nästan lika skadlig trots att den har mer enkelomättade fettsyror.
Mättade animaliska fetter tyck hade en reverserande effekt på fettlever, varav talg är mest effektivt.

Andra studier pekar på att olivolja, tack vare vissa komponenter i denna, minskar risken för fettlever 18.


Det är dock vanligt att man fuskar och blandar upp olivolja med andra oljor för att göra den billigare, vilket kanske har betydelse i utfallet av studierna 4, 5, 6, 7,

Bilden ovan kommer från en studie 8 på möss där man använde olivolja, palmolja och hybridpalmolja.

  • Olivoljan främjade inte fettlever, men ökade däremot inflammation.
  • Palm- och hybridpalmolja ökade både leverfett och inflammation (likt det som sker vid alkoholrelaterad steatohepatit (det vill säga fettlever och samtidig inflammation i levern).

Hur vet man om man har fettlever?

Ofta har man inga symptom initialt, men ultraljud, magnetkamera eller datortomografi och biopsi kan visa om man har det eller inte. Har det gått längre kan även ASAT, ALAT och insulinvärdena vara högre.

Ett tydligare och enklare sätt att söka efter tecken är ökat midjemått, av två skäl:

  1. Levern större plats i buken när den lagrat in fett.
  2. Kroppen lagar samtidigt in fett även runt andra organ i buken.


Andra tecken kan (men måste inte) vara relaterat till fettlever:

  • Mörkare hudområden, ofta i armhålor och på nacken
  • Kronisk ömhet i buken på höger sida
  • Förstorad mjälte
  • Högt blodtryck
  • Övervikt
  • Diabetes
  • Trötthet
  • Illamående, kräkningar
  • Nedsatt aptit

Vad kan hända om fettinlagringen fortskrider?

Fettlever är kopplat till metabol ohälsa, vilket inkluderar högt blodtryck, övervikt, insulinresistens, diabetes och höga triglycerider.

Enligt forskare på Karolinska institutet kvävs levercellerna av det extra fettet 9, vilket minskar på leverns förmåga att göra sitt arbete.

Kombinationen av ökat leverfett och inflammation kan leda till att levern skadas, eftersom en rad försvarsreaktioner sätts i gång.

Över tid kan naturlig cellvävnad ersättas av ärrvävnad och levern förlorar sin funktion. Detta kallas för skrumplever/levercirros.

Långt framskriden levercirros kan skada matstrupens kärl, magsäcken, njurarna och även leda till levercancer 10.

Kan man bli av med fettlever – i så fall hur?

Koständring
Dr. Jason Fung förklarar sambanden i en studie 11  på tonårspojkar som hade en icke alkoholrelaterad fettlever12
Studien visade att fettet minskade med över 50 % både med periodisk fasta i form av 5:2 där man använder kalorirestriktion 2 dagar i veckan, alternativt åt LCHF-kost (Low Carb High Fat), jämfört med vanlig kost.

Även andra studier har visat liknande resultat 13.

Fysisk aktivitet
Vi är skapta för att röra på oss och studier har visat att redan måttlig fysisk aktivitet (både konditionsträning och styrketräning) 3–7 dagar i veckan 14 kan minska på både triglycerider och fettlever.

Bland annat tror man att det beror på bättre kontroll av glukos och insulin vid regelbunden fysisk aktivitet.

Min personliga sammanfattade råd: 

  • Laga maten från grunden själv där basen består av grönsaker, animaliskt protein, smör och talg med lite tillägg av nötter, frukt och bär emellanåt.
  • Undvik processad mat, så slipper du även de skadliga oljorna, majssirapen och sockret.  
  • Begränsa restaurangmaten också, då den oftast är tillagad i oljor.
  • Begränsa intaget av alkohol. Så lite som 10-20 gram av alkohol fördubblar risken att få levercirros för dem som har redan har fettlever enligt den här finska artikeln 15.
  • Rör på dig flera gånger i veckan, helst varje dag. 30 minuter om dagen kan göra stor skillnad.
Sammanfattningsvis går de här råden hand i hand med alla andra råd för ett hälsosamt liv, oavsett vilka hälsoutmaningar man tampas med - vilket ju är precis som det ska vara. 

*Insulinresistens är ett metabolt ohälsotillstånd som i sin tur bidrar till övervikt, hormonell obalans, humörsvägningar, ojämn energi, sömnproblem, PCOS, infertilitet, oönskat håravfall, oönskad hårväxt, högt blodtryck och mycket mer. Läs mer >>

Källförteckning:

https://kurera.se/livsmedelsverket-bara-3-av-21-oljor-inneholl-extra-virgin-olivolja/
https://liu.se/forskning/diagnostik-av-och-prognostisering-vid-fettlever
https://nyheter.ki.se/ny-potentiell-behandlingsstrategi-mot-fettlever
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27468220/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33898960/
https://sverigesradio.se/artikel/7409788
https://www.1177.se/skane/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/lever-galla-och-bukspottkortel/levercirros--skrumplever/
https://www.aktavara.org/nyheter/1616/fyra-av-sex-var-inte-extra-virgin
https://www.aktavara.org/nyheter/17207/fyra-av-fem-oljor-var-inte-extra-virgin
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6440226/
https://www.sciencedirect.com/topics/agricultural-and-biological-sciences/fructose
https://www.youtube.com/watch?v=_oBkdmsRu0Y&ab_channel=JasonFung
https://www.youtube.com/watch?v=L6LL92Zs5L0&t=112s&ab_channel=LowCarbDownUnder
https://www.bmj.com/content/349/bmj.g4596/rr/762078
https://diabeteslehti.diabetes.fi/sv/2019/12/11/fettlever-en-lomsk-sjukdom/
https://diabeteslehti.diabetes.fi/sv/2019/12/11/fettlever-en-lomsk-sjukdom/
https://www.mdpi.com/1422-0067/20/1/8
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29141573/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35710164/

Sidan är uppdaterad 230211