En guide till din kostomställning

Jag är medveten om att de kostråd du får av mig ofta går stick i stäv med det du fått lära dig tidigare och vad som fortfarande lärs ut, även av utövare i min bransch.
Läs mer om bakomliggande orsaker och varför vi behöver nya kostråd

Därför har jag gett dig en rad länkar till föreläsningar, böcker, poddar, artiklar, forskningsrapporter och erfarenhetsbaserad kunskap så att du kan lära dig mer, bland annat i artiklarna jag här. 

Ta gärna del av dessa, då kunskapen bidrar till ökad motivation och ökade chanser att lyckas med kosten och optimera din hälsa. 

Längst ned i artikeln hittar du några bra inköpsställen till bra mat som inte alltid är lätta att hitta i de vanliga matvarubutikerna. 

Våra vilda kroppar och kött

Evolutionärt sett är tror man att den moderna människan var jägare sedan minst 300 000 år bakåt i tiden (och tidigare arter sedan minst 2,5 miljoner år). Mycket tyder på att vi till stor del åt djur, även om vi också kan äta vissa vegetabilier.
 
Animaliskt fett, protein och ketos
Fett och protein är livsnödvändigt för oss att få i oss genom kosten och mycket tyder på att kroppen föredrar att vara i eller nära ketos (fettförbränning) under en stor del av tiden för att fungera optimalt, vilket man kan uppnå genom att äta en lågkolhydratkost eller tillämpa periodisk fasta.

I motsats till den pågående propagandan som inte har vetenskapligt stöd gällande rött kött, cancer, diabetes, hjärtkärlsjukdomar och klimatförändringarna - rekommenderar jag att du fokuserar på att äta mer animaliskt protein: VideoVideo, VideoVideoVideo, Video.

Kött från idisslare (djur med flera magar)

De hälsosammaste proteinkällorna vi har tillgång till i dag är rött kött från nötkött, vilt och lamm. Det köttet innehåller faktiskt alla näringsämnen vi behöver, PubMed.
När det gäller nötkött är troligen det bästa köttet från gräsbetande kor, men även om de skulle få en del spannmål i sin kost, minskar idisslandet de negativa effekterna av spannmålet på köttkvaliteten. Du står dig dessutom längre på rött, än vitt kött.

Kött från monogastriker (djur med en mage)

Fågel och griskött kan också ätas, men helst inte lika ofta, då dessa djur oftast får spannmål eller soja som basföda och deras enda mage kan inte transformera de olika växtgifterna och fleromättade fettsyrorna i de livsmedlen på samma sätt som en idisslare kan om de skulle få samma foder, vilket påverkar kvaliteten på köttet negativt. 
Det finns absolut undantag när det gäller utfodringen av dessa djur, men det är svårt att hitta riktigt bra fågel, ägg och gris den vanliga livsmedelsbutiken. 

Gris

Griskött har generellt dåligt rykte inom hälsobranschen, men vissa befolkningar i de blå zonerna äter mycket griskött och mår bra av det. Sannolikt handlar köttkvaliteten om vilken kost och vilka levnadsförhållanden grisarna har fått. Köttet från en gris fått bra kost och mer naturliga levnadsförhållande är troligtvis inga problem att äta mycket av. 

Kyckling

Konventionellt uppfödda kycklingar lever i regel under mycket dåliga levnadsförhållanden. Fodret är huvudsakligen spannmål och soja för att de ska växa snabbt. Ja, de växer faktiskt så fort att de måste avlivas efter 5–6 veckor, då benen inte bär längre (men många dör innan de kommer så långt).

Fodret kan vara hårt besprutat och det är en stor sannolikhet att det giftiga och cancerframkallande växtgiftet, glyfosat ingår bland dessa kemikalier.

Till detta får de en dos av det giftiga ämnet Narasin, ett koccidiostatika, ett mycket giftigt ämne i syfte att döda parasiter. Narasin har visat sig finnas med både i foder och kycklingar även när det inte borde det, troligen för att det är så klibbigt att det är svårt att bli av med i stallarna.
 
Eko- och REKO-kyckling
Ekologiska kycklingar får inte utfodras med Narasin och inte heller äta foder som är besprutat med glyfosat. Detta gäller även för höns som lägger ekologiska ägg.
Ekokycklingar har både bättre foder och bättre levnadsvillkor än de icke ekologiskt uppfödda.
Men allra bäst har REKO-kycklingarna (eller annan fågel som föds upp under liknande omständigheter). De lever och äter mer naturligt, växer långsammare och har betydligt bättre livskvalitet.
Läs mer om kycklingkvaliteten hos Äkta vara

Ägg

Beroende på hur hönsen har behandlats, påverkas naturligtvis äggkvaliteten av det också. 
Det är dessutom vanligt att reagera med överkänslighet eller allergi mot ägg.
I det vilda skulle vi bara ha tillgång till ägg under vår och försommar, men i vår kultur ingår de ofta dagligen. 

Att äta ägg ett par dagar i veckan är troligtvis inga problem för de flesta.
Ett sätt att minska risken för att bli överkänslig mot ägg är att rotera dem, så att du äter ägg i ett dygn och sedan gör du uppehåll med dem i 4 dygn innan du har ett nytt äggdygn. Under ”äggdygnet” kan du äta ägg flera gånger om du vill. Det innebär att du exempelvis kan äta omelett till frukost på måndagen, samt äta ägg under hela måndagen, samt till frukost på tisdagen. Sedan pausar du och äter ägg igen från fredag morgon till lördag morgon. 

Fisk och skaldjur

Det är även vanligt att vara intolerant eller allergisk mot fisk och skaldjur, men för dig som tål dem kan det vara bra mat. På grund av mikroplaster, kemikalier och tungmetaller i vattnen, bör du ändå begränsa intaget.
Ju större och fetare fisken är, desto större chans att den lagrat in dessa ämnen i köttet. 

Den odlade fisken hör dessutom till en av världens giftigaste livsmedelsgrupper, varför du ska undvika denna helt.
Vissa vattendrag är så förorenade att vi inte bör äta någon fisk från dessa, även om de är vildfångade.
Till dessa vatten hör.

  • Bottniska viken
  • Vättern
  • Vänern
  • Östersjön
  • Svenska älvar


Välj i stället småfiskar och skaldjur som är vildfångade från renare platser som: 

  • Barents hav
  • Norra ishavet
  • Norra Atlanten
MSC-märkt fisk och skaldjur är alltid vildfångade. 

Mejerier

Det är delade meningar om mejeriprodukter är bra eller dåligt för oss. Vid svält eller brist på animaliskt protein och fett kan de vara livräddande, samtidigt som vi inte är tänkta att dia kor genom hela livet (eller alls). 
 
Varifrån mejerierna kommer och hur de är behandlade påverkar hur kroppen klarar av att hantera dem.
Dagens homogeniserade och pastöriserade svenska mejeriprodukter från framavlade kossor av Kasein A1-typ som fötts upp på spannmål och soja innebär större utmaningar för oss.

Lite snällare är de som kommer från får, get, buffel och kor av kasein A2-typ, som t.ex. opastöriserad äkta parmesan/Parmigiano Reggiano. Även vanligt smör och ghee kan fungera, då de har lågt proteininnehåll.
 
Generellt har syrade mejerier mer lättsmälta proteiner för oss människor än de osyrade.  

Fröer (inklusive nötter, baljväxter och spannmål)

Fröer bör vi normalt egentligen inte heller ha tillgång till året om och absolut inte i de kvantiteter som många konsumerar dem numera. Många fröer innehåller mycket kolhydrater, som i sin tur omvandlas till socker i kroppen, vilket bidrar till alla de vanligaste hälsoutmaningar vi har i dag, Video, Video, Video.

Fröer är växternas ”bebisar” som har naturliga inbyggda försvarsmekanismer för att säkra fortplantningen. Därför är det vanligt att dessa innehåller flera olika växtgifter och antinutrienter.
 
Vissa fröer kräver att passera ett visst djurs tarm för att kunna utvecklas och andra fröer har andra premisser, som att frukten behöver mogna klart innan fröet är redo för nästa steg i sin utveckling till planta.
 
Även om frön innehåller många näringsämnen, är inte alls givet att de är hälsosamma för oss (även om man gör mycket reklam för olika superfröer inom hälsobranschen).
Vissa frön är dock lite lättare för oss att tolerera än andra och vissa bör vi undvika helt.
Frön är dock inget som vi naturligt sett bör ha tillgång till i stora kvantiteter året om.
Vid en kost där man försöker komma tillrätta med autoimmuna sjukdomar, ingår exempelvis aldrig frön.

Nötter
Nötter är också frön, bara lite större sådana. Det är vanligt att man blir intolerant mot nötter vid regelbundet intag. Alla nötter och mandlar har dessutom höga nivåer av oxalater, fytinsyra och mykotoxiner (mögel).

Baljväxter
Bönor, ärter, linser, kakao, karob, kaffe, cashewnötter och jordnötter är fröer, som kallas för baljväxter. 
De innehåller ofta mycket lektiner, oxalater och andra antinutrienter som fibrer och proteashämmare.
Cashewnötter och jordnötter kan dessutom ha höga halter mykotoxin (mögel). Jordnötter är starkt allergena.

Vill du ändå äta bönor, ärter och linser, kan du blötlägga dem i 3 dagar, samt tryckkoka dem för att minska eller helt eliminera lektinerna. Det går dock inte blötlägga- eller koka bort oxalaterna.
Jordnötter och cashewnötter bör du undvika helt.
Ekologiskt kaffe av hög kvalitet kan fungera för vissa i mindre mängder. 

Frukt och bär

Frukt och bär är kanske inte så hälsosamma att äta i stora mängder som det påstås, Artikel, Video

Naturen ger oss frukter och bär när det är säsong för dem där vi bor. De ska dessutom ätas först när de mognat naturligt på moderplantan, vilket gör att växtgiftet: lektin minskar och gör dem ätliga.
 
Frukter och bär innehåller fruktos (fruktsocker), vilket var bra under sensommaren och hösten när vi levde i det vilda. Fruktos gör oss fetare så att vi kan leva på våra fettdepåer under vintern när det naturligt sett bör vara mer ont om mat.  

Att äta måttligt med frukt under säsong där vi lever är oftast inget problem, utan problemen uppstår först när vi äter det året runt. 

Ett konstant högre fruktosintag ökar inlagringen av fett i levern och bidrar till ökad inflammation och insulinresistens, samtidigt som det hindrar upptaget av c-vitamin och stör mitokondriefunktionen i cellerna, vilket gör att de inte kan producera tillräckligt med energi. 
Dagens förädlade frukter är dessutom rikare på fruktos än de ursprungliga, mindre söta.

Vilda bär innehåller mindre fruktsocker än frukt och skördas oftare först när de mognat på sin planta. 
Avokado, lime och citron innehåller väldigt lite fruktos. 

Grönsaker, som egentligen är frukter
Även grönsaksfrukter som paprika, chili, tomat, gurka, aubergine och zucchini innehåller fruktos, men i mindre mängder.

Den här filmen kommer troligen få dig att se på frukt med helt nya ögon: 

Matfetter

Fröoljor
Vegetabiliska oljor är också raffinerade och bidrar till att skapa inflammation, övervikt, hjärtkärlsjukdom, cancer och annan ohälsa. En anledning till det är att de är högreaktiva på grund av att de är fleromättade.
Sämst är fröoljorna, som exempelvis rapsolja, majsolja, solrosolja, sojaolja och bomullsfröolja, 

Olivolja
Om du ska använda olivolja, så välj alltid den som har beteckningen, extra virgin eller kallpressad. Det  innebär att man inte tillsatt värme (det blir dock varmt ändå av själva pressningen) och lösningsmedel för att extrahera oljan.
När det gäller extra virgin olivolja så har man dock fuskat i 4 av 5 fall enligt Äkta Varas test 2020.

Olivoljan innehåller färre fleromättade fettsyror än frö- och sojaoljorna, men de kan trots detta ändå uppgå till upp emot 20 %, varför du bör vara försiktig med denna även om du lyckas få tag på en olja som är äkta. Det är också ett skäl till varför olivolja inte ska värmas. 

Talg, smör, ghee
Allra bäst är att dock använda talg som stekfett. Talg finns i matbutikerna, ofta i köttdisken.
Vill du köpa ekologisk talg så finns det i vissa hälsokostbutiker och på nätet. 
Smör eller ghee är bra alternativ för dig som kan använda mejeriprodukter. 

Kokosolja
Kan eller vill du inte använda smör, ghee eller talg, är kokosolja ett alternativ.
Dr Paul Masons föreläsning nedan är oerhört motiverande till att släppa taget om oljorna. 

Växter och kolhydrater

För högt intag av kolhydrater bidrar till metabol ohälsa, trötthet, hjärndimma, humörsvängningar, hormonell obalans och många andra negativa effekter.

- De grönsaker som vuxit ovan jord har generellt låga nivåer av kolhydrater.
- Rotfrukter som vuxit under jorden har generellt högre nivåer av kolhydrater. 
- Fröer som spannmål har mycket kolhydrater, liksom de flesta frukter. 

Växter och antinutrienter

Så snart vi lägger till växter, som exempelvis grönsaker till en måltid, riskerar näringsupptaget att minska på grund av att det finns antinutrienter. Antinutrienter är naturliga ämnen i växterna som hindrar näringsupptaget. Fibrer, fytinsyra, proteashämmare, lektiner och oxalater är några exempel på antinutrienter, PubMed, Artikel

Växtkemikalier

Livsmedel från växtriket innehåller även många olika naturliga växtkemikalier (även kallat växtgifter) i varierande grad.
I kostråden du fått av mig, ligger de som har lite färre/mildare växtgifter av de jag känner till högre upp och de som är allra giftigast ligger längst ned. Inga växter är dock helt fria från växtgifter, WHO, ArtikelArtikelVideo, Artikel, Artikel, ScienceDirect, Artikel, Artikel.

Ju större hälsoproblem du har, desto viktigare är det att fokusera på att minska på dessa. 

Har du någon autoimmun sjukdom eller en tarmsjukdom kan det vara en stor fördel att enbart äta karnivor kost under en period. Vill du gå ett steg till är Lion diet ett ännu säkrare alternativ, Video, Video.

Är det meningsfullt att välja ekologiskt?

Organic argiculture Eurpe

Har du möjlighet, så välj ekologiska livsmedel. Då minimerar du den generella exponeringen av kemikalier och tungmetaller och ökar chanserna att din kropp kan skapa en hälsosam balans.

Tungmetaller och kemikalier i maten är oftast inget vi kan se och det kan ta lång tid innan vi märker att vi mår dåligt av dem, vilket gör att det är svårt att sätta dem i samband med ohälsa.
 
Även om du äter 100 % ekologiskt, kommer du inte undan gifter helt då det finns överallt i vår miljö.
Kemikalier och tungmetaller finns i luft, vatten, mat, kläder, möbler, byggnadsmaterial, elektronik, hygienprodukter m.m. Men gör du aktiva ekologiska val, kommer det att göra skillnad över tid. 
 
Enligt Naturskyddsföreningen har kemikalieproduktionen ökat med 4000 % på 50 år och ingen vet egentligen något om kombinations- eller cocktaileffekten när vi utsätts för flera kemikalier samtidigt. 

90 % lägre nivåer av bekämpningsmedel på en vecka med ekologisk mat

https://www.krav.se/aktuellt/ekologisk-mat-minskade-mangden-bekampningsmedel-i-urinen/

Vad är en säker nivå av ett gift?
De så kallade ”säkra” nivåerna av en kemikalie eller tungmetall i ett livsmedel är kanske inte säkra längre när vi äter flera olika livsmedel där alla innehåller en viss andel. Ibland höjer man gränsvärdet för att det är orealistiskt att kunna hålla sig under en viss nivå. 
 
För barn (men också för vuxna med nedsatt avgiftningsförmåga eller ökad toxisk belastning av exempelvis läkemedel) kan även säkra nivåer vara mycket giftiga.

Vid ekologisk odling får man t.ex. inte använda rötslam som kan innehålla höga halter kadmium och andra giftiga ämnen, vilket är en av flera goda anledningar till att välja ekologiska livsmedel så långt det är möjligt. 

Den här studien visade ett mycket positivt och snabbt utfall av att byta ut vanliga livsmedel till ekologiska. 

Processad mat

Fabrik för matolja
Fabrik för matolja

Hjärtkärlsjukdomar, autoimmuna sjukdomar, diabetes, cancer, psykisk ohälsa, allergier, astma, artrit, hormonella obalanser, acne och många andra hälsoproblem har alla en koppling till processade och i synnerhet ultraprocessade livsmedel.

Enligt Äkta Vara och denna studie äter svenskarna mest ultraprocessad mat i EU. 
 
Det finns naturligtvis även andra faktorer som medverkar, men kosten är en betydelsefull komponent. Om kroppen har en bra näringsstatus och körtlar och organ fungerar bra, går det så mycket lättare att hantera alla slags utmaningar.

- Processad mat kan innefatta halvfabrikat (behöver tillagas/värmas) som t.ex. pasta, mjöl, havregryn, frysta grönsaker, färdigrätter, tofu, quorn, korv, bacon och nudlar.
 
- Helfabrikat kräver ingen tillagning alls och exempel på sådana är yoghurt, glass, mjölk, bröd, riskakor, leverpastej, inlagda grönsaker och sill, färdiggrillad kyckling, vegetabiliska drycker, räkor och ätfärdiga såser.

- Bland helfabrikaten ingår ofta även ultraprocessade livsmedel

Ju mer processat ett livsmedel är i livsmedelsindustrin och ju fler ingredienser det har, desto större risk att det påverkar hälsan negativt.

Socker och livsmedelstillsatser

Tänk även på att olika sockerarter/källor till socker, ofta delas upp i innehållsförteckningen, så att vi vilseleds att tro att den inte innehåller så mycket socker. Några exempel är glukos, dextros, druvsocker, invertsocker, fruktos, galaktos, mannos, högfrukossirap, isoglukos, laktos, maltos, sackaros, stärkelse, sirap, fruktjuice, druvjuice, mascobado och E150.  

Alla livsmedelstillsatser är dock inte skadliga, men vissa är det och gällande många, så vet man inte om de är skadliga eller inte, även om Livsmedelsverket accepterar dem. 

Ann Fernholm har gett ut boken: Fejkmaten, som jag varmt rekommenderar. Hon har även utvecklat en app som heter Matchecken, där du enkelt kan skanna olika varor för att lära dig mer och undvika värsta bovarna. 

Råvarorna är högsta prioritet

Har du inte möjlighet att äta ekologiskt, så kommer du ändå väldigt långt genom att laga maten från råvaror.
Köp så naturliga livsmedel du kan och undvik burkar, flaskor och kartonger som har en innehållsförteckning och i andra hand de har så få ingredienser som möjligt. 

Då kan du välja bort vegetabiliska oljor, sockervarianter av alla slag, tillsatser, mjöler och en hel del bekämpningsmedel och kemikalier.

Konkreta tips på en matdag

Första målet avgör hur resten av dagen blir för dig

Därför ska du inte börja dagen med socker i form av gröt, bröd, yoghurt, müsli, granola, flingor, fruktjuice, havremjölk och mjölk. Här kan du se hur mycket socker olika livsmedel innehåller. 

Svensk frukostmat har bara en fördel: Att den är tillräckligt god för att få ner tidigt på morgonen, även om du inte är hungrig. I övrigt ställer den bara till problem, både med din hälsa och dina ambitioner kring att lyckas med kosten resten av dagen eftersom du genast får ett instabilt blodsocker. 

Vänta i stället med att äta frukosten tills du verkligen är hungrig på riktig mat.
Är du inte sugen på riktig mat, är det troligen inte hunger du känner, utan något annat. 

Dricker du kaffe, går det utmärkt att dricka det svart. ”Måste” du ha något i det för att få ner det? 
Överväg att sluta eller ta i lite smör, ghee, kokosolja, kakaosmör eller vispgrädde i stället.

Hur ofta och hur mycket ska du äta?

I det vilda hade vi inte alltid tillgång till mat, men när vi väl hade det, åt vi troligen så mycket vi kunde för att säkra näringstillförseln.

Kanske åt vi en gång om dagen, ibland två gånger eller kanske tog det ett par dagar mellan måltiderna? 
Människan har överlevt och utvecklats genom miljontals år genom att göra så här och det bästa vi kan göra är att försöka härma det som uppenbarligen fungerat. 

Se därför till att du är hungrig när du väl äter och att du äter dig riktigt mätt när du väl äter. Säkra att dina måltider innehåller tillräckligt med fett och protein så att du känner dig nöjd och har bra energi hela dagen.

Över tid kommer hormonbalans, näringsupptag och hela kroppens metabolism att förändras och de flesta märker att de behöver färre måltider när de äter en näringstätare kost. 

Vilka tider bör du äta på?

Det finns forskning som visar på hälsofördelar med periodisk fasta och att äta vissa tider på dygnet osv. 
Men jag föreslår att du inte bryr dig om detta så mycket i början, utan i stället fokuserar på att du äter rätt typ av livsmedel och utesluter de som orsakar skada. Det är viktigt att du lyssnar på kroppen och att du äter när du känner att du behöver det. 
Över tid kommer det utkristallisera sig vilka tider som passar bäst för dig att äta på, vilket också kan variera från dag till dag beroende på hur dina dagar och nätter ser ut. 

Så här kan en matdag se ut

Frukost
Bäst är om du kan äta enbart eller nästan enbart animaliskt protein och fett vid din första måltid. 
Det gör att du lättare kan hålla dig till en bra kost resten av dagen då du dels ger din kropp bästa tänkbara näringen, minskar risken för inflammation och försvarsreaktioner i kroppen och ger dig ett stabilt blodsocker. 
 
Exempel på proteinrika och feta livsmedel är:

  • Lamm eller lammfärs
  • Högrev eller högrevsfärs
  • Entrecote
  • Revben
  • Ägg
  • Kycklinglår med skinn
  • Smör eller ghee
  • Talg

 
Lunch
Nästa måltid kan också enbart bestå av animalier, eller så lägger du till grönsaker om du vill.

Mellanmål
Generellt avråder jag mellanmål, främst för att de förstör aptiten på bra mat efteråt och att mellanmålsmat ofta är lika ohälsosam som den klassiska frukostmaten. Men känner du att du ändå behöver något mellanmål, så är det här några tips:

  • Avokado
  • En burk sardiner
  • Ett ägg
  • En kycklingklubba
  • Lite matrester
  • En kopp te med smör


Är du på språng och inte har något med dig kan följande nödmat köpas in i närmaste matbutik: 

  • Lufttorkad skinka
  • Rostbiff
  • Salami 
  • Ost  


Middag
Låt det animaliska proteinet och fettet fortfarande vara basen.
Vill du ha kolhydrater till kvällen kan sallat, rotfrukter, kålväxter, frukt eller bär vara något du kan lägga till. 
Tål du mejerier kanske lite vispgrädde eller fet crème fraiche kan få vara ett tillägg i maten här för att ge en större tillfredsställelse och mättnadskänsla. 

Omställningsbesvär?

Många, men inte alla, känner sig starkare, piggare och gladare redan efter några dagar med god, hemlagad, mättande och näringsrik mat. 
 
Är du van att äta mycket mjölkprodukter, gröt, bröd, pasta, ris, potatis, frukt och socker, kan kostomställningen vara utmanande i en vecka eller två. De vanligaste orsakerna är följande: 

Från förbränning av glukos till ketos

Kroppen behöver tid att ställa om från att bränna socker till att bränna fett.
Socker och livsmedel som bryts ned till socker i kroppen är som raketbränsle. Det blir en stark förbränningslåga, som snabbt tar slut. 
När du går över till att huvudsakligen bränna fett och ketoner, kan det mer liknas som dieselbränsle.
Det brinner långsammare, men längre och du får över tid en stabilare energitillförsel.
Beroende på hur din kost sett ut tidigare, kön, ålder, vikt, livsstil och insulinkänslighet kan det ta lite olika lång tid att ställa om. Ibland kan det ta upp till ett par veckor. 

Abstinens

Många livsmedel har beroendeframkallande substanser som kan ge utsättningssymptom när vi utesluter dem.
Några vanliga exempel är: 

  • Huvudvärk
  • Muskelvärk
  • Nedstämdhet
  • Oro
  • Trötthet
  • Hjärndimma
  • Sömnsvårigheter
  • Känsla av influensa


Exempel på livsmedel som kan ge abstinens när man slutar äta/dricka dem är:

  • Vete
  • Mejerier
  • Socker
  • Kakao
  • Kaffe
  • Alkohol

Abstinens är inte farligt och brukar släppa inom några dagar, men får du svåra symptom, så backa lite och fasa i stället ut de livsmedel som ger dig abstinens under någon vecka eller två. 

Obalans i nerotransmittorerna

Det kan ta lite längre tid för hjärnans neurotransmittorer, som exempelvis dopamin, och dess receptorer att normaliseras från tidigare höga nivåer.

Vanliga symptom kan vara:

  • Nedstämdhet
  • Känsla av meningslöshet eller apati
  • Tristess
  • Trötthet
  • Förstoppning

Ofta normaliseras även detta inom några veckor.

Kramper, vätskebrist och/eller elektrolytbrist

Varje gram kolhydrat, binder 3-4 gram vätska. När man drar ned på kolhydratintaget genom att utesluta eller minska på spannmål, socker och stärkelserika rotfrukter, kommer kroppen snabbt att släppa ifrån sig en del vätska.

Det är vanligt att man tappar runt 2 kg första veckan på grund av vätskeförlusten.
Den snabba minskningen av vätska i kroppen leder även till en snabb sänkning av elektrolyter, vilket i sin tur kan ge symptom som hjärtklappning, benkramper, hjärntrötthet och yrsel. 

Detta kan avhjälpas med att du i första minskar på kaffet (om du dricker det), då kaffet är både vätskedrivande och dränerar oss på mineraler. 

I andra hand kan du vara extra generös med oraffinerat havssalt i kosten i början, då saltet innehåller elektrolyter, men också hjälper kroppen att hålla kvar vätska. 
Du kan exempelvis lösa upp 1 tsk havssalt i en kopp varmt vatten och dricka som buljong 2-3 gånger om dagen om det behövs under övergångsfasen.  

Behöver du, så lägg även till lite kalium i början. Jag rekommenderar runt 100 mcg kaliumcitrat till varje måltid. Kalium ska alltid intas med mat.

Har du fortfarande problem efter en vecka trots ovanstående åtgärder, kan elektrolytpulver vara till Några märken som har lite renare elektrolytprodukter är Better You, Närokällan, Upgrit. 
Ett annat sätt att få i sig elektrolyter är genom spårmineraldroppar som exempelvis Trace Minerals Drops eller Holistics eller Helhetshälsas magnesiumdroppar (de innehåller inte enbart magnesium, utan även en mängd andra spårmineraler). 

Elektrolytpulver kan även vara till hjälp under värmeböljor, även för dem som redan är van att äta en lågkolhydratkost. 

Oxalater stör också elektrolytbalansen, vilket kan bero på för högt intag eller för snabb nedtrappning.
Läs mer om detta här

För lågt proteinintag

En vanlig orsak till trötthet, svaghet och orkeslöshet i början av behandlingen är för lågt proteinintag.
De flesta har fått lära sig att hålla nere på kött, vilket ofta innebär att de äter för lite protein, trots att de medvetet försöker äta mer av det. I början kan man dessutom behöva äta lite mer protein än vanligt innan kroppen hittat sin nya balans. 

Dr. Gabrielle Lyon (i videon ovan) är en av de mest välutbildade i världen inom kost och i synnerhet protein, talar om vikten av att vi äter tillräckligt med högkvalitativt protein och betonar att ju äldre vi blir, desto mer protein behöver vi äta för att inte tappa muskelmassa, hälsa och vitalitet.

Förstoppad?

Vissa upplever att de blir förstoppade i början av koständringen. Det kan ta ett litet tag för matsmältningssystemet att anpassa sig till den nya kosten. En vanlig orsak till förstoppning är att man äter för lite fett.

Fettet stimulerar gallproduktionen, som i sin tur har en laxerande effekt, när den blir tillräckligt hög. Det tycks som gallan behöver 1-2 månader på sig att hitta sin nya balans. 

Ett annat skäl är att tarmen binder mindre vätska på grund av elektrolytförlusten.
Var därför gärna extra generös med oraffinerat havssalt och vatten i början. 

Hjälper inget av detta så kan du köpa Holistic Ultra Tarm och ta 1 kapsel varje kväll. Du kan använda produkten så länge du behöver tills tarmen fungerar normalt igen. 

Här kan du lära dig mer om hur mineraler, fetter och fibrer och kosten i övrigt påverkar tarmen: 
You DON'T Need Fiber! (Fiber, Constipation, and Diet, Anthony Chaffee MD)
Myths about fibre – how fibre causes constipation and bloating, Paul Mason
Dr Zoë Harcombe – What about fiber?
The Constipation is Caused by Lack of Fiber Myth

Vissa livsmedel är stoppande eller laxerande i sig själva. Här är ett axplock av dessa: 

Stoppande: Laxerande:
Banan Björksocker
Kokt morot Erytritol
Kokta blåbär Fikon
Majs Kaffe
Ost Kronärtskocka
Ringblomste Maskroste
Mjöler Plommon
Svart te Päron
Ägg Rödbetor
Vitt ris MCT-olja

Sammanfattningsvis

  • Se till att du alltid får i dig ordentligt med protein och fett.
  • Köp råvaror och laga maten själv. Då kan du välja bort vegetabiliska oljor, sockervarianter av alla slag, tillsatser, mjöler och en hel del bekämpningsmedel och kemikalier.
  • Ät bara när du är hungrig och ät dig riktigt mätt när du väl äter. 

Här kan du hitta bra kött, fågel, mejerier, fisk och ägg:

Gryningen (ägg och mejerier från Solmarka- och Sörbro Gård och många andra ekologiska livsmedel).
Gårdssällskapet (ange koden: MMarcus22, under Kampanjkod vid din första order, så får du en gåva från dem).
Gröna Gårdar
Strömnäsgården
Njutångers naturbrukstjänster
Enöga Mat
Norrbete
Kravmärkta gårdsbutiker
Gläntans viltkött
Viltfångat
Solamarka Gård

Här hittar du bättre charkprodukter: 
Korvhantverk Stockholm
Bröderna Nilsson
Frankly Ärlig Gourmetkorv
Franzéns Charkuterier
Melins 
Resta Gård
Lindvalls chark
Grönby chark

Varmt lycka till! 

Sidan är uppdaterad 240203