Madeleine Marcus, näringsterapeut

 

Är insulinresistens främsta skälet till ohälsa i dag?

Vad är insulin?
Till att börja med är det bra att veta lite om insulin i sig självt. Det är ett livsviktigt hormon som reglerar blodsockret och är viktig för muskeluppbyggnad och fettinlagring.

Det finns 2 typer av insulin:

  1. Basinsulin som har en viss nivå och behövs för att förhindra att kroppen bryter ned sig själv.
  2. Måltidsinsulin som frisätts från bukspottskörteln vid måltider, där mängden anpassas efter blodsockernivån.

I blodet cirkulerar ca 1 tsk glukos (blodsocker) när vi fastar och det är normalt att blodsockret stiger lite när vi äter.

Måltidsinsulinet har till uppgift att föra bort sockret från blodet och in i cellerna, där det ska bli till energi.

Det socker som cellerna inte kan förbränna, lagras snabbt in som fett, eftersom det är mycket skadligt att gå omkring med ett högt blodsocker.

Nu är det inte ju bara socker som blir till blodglukos. Du måste även räkna in livsmedel som bröd, pasta, ris, potatis och frukt.

Här är några exempel på hur mycket socker vanliga kolhydratrika livsmedel innehåller 9. 

Hur uppstår insulinresistens?
Om du äter en kost som ger dig högt blodsocker, leder det till att bukspottkörteln utsöndrar mycket insulin.

Många höga insulinpåslag leder över tid till att cellerna blir resistenta mot insulinet, som gör att det blir svårare att få in sockret i cellerna, vilket i sin tur kräver allt högre insulin för att få in sockret i cellerna.

Detta kallas för insulinresistens och är kroppens försvar för att förhindra för högt blodsocker.

Insulinresistens betraktas som ett förstadie till diabetes och 80–90 % av de som har diabetes typ II har insulinresistens.

Grunden till metabol ohälsa och våra folksjukdomar
Antalet människor som har insulinresistens har ökat dramatiskt över hela världen och hand i hand med insulinresistensen följer:

  • Högt blodtryck
  • Diabetes
  • Höga triglycerider
  • Fettlever
  • Inflammation
  • Övervikt
  • Hjärtkärlsjukdom
  • Förlust av muskelmassa
  • Sömnproblem
  • PCOS
  • Infertilitet
  • Psykisk ohälsa
  • Cancer
  • Alzheimers
  • Parkinson

Utöver kosten bestäms insulin och insulinkänsligheten av faktorer som genetik, fysisk aktivitet 1, muskelmassa, stressnivå 2, sömn 3 och inflammation 4.

Men i den här artikeln handlar det främst om kostens inverkan och med betoning på processade livsmedel. 

Enligt Dr. Chris Knobbes föreläsning i videon 6 nedan har processade livsmedel den allra största betydelsen för såväl insulinresistens och alla andra stora folkhälsoproblem som vi har i västvärlden.

Dels ingår ofta raffinerade kolhydrater och högfruktossirap 5 som i sig själva bidrar till insulinresistens och framför allt innehåller de så gott som alltid fleromättade processade och onaturliga växtoljor.

Kroppen kan inte använda dem effektivt som bränsle, däremot lagras de i våra fettdepåer 8 och bidrar till insulinresistens.

Enligt Chris har den amerikanska befolkningen gått från att historiskt nästan inte äta några växtoljor alls, till att äta 80 dryga gram av dem varje dag, vilket utgör mer än 30 % av det dagliga kaloriintaget. 
I takt med att intaget av oljorna har ökat, har även våra största folksjukdomar ökat.

Olivoljan är bättre, men inte helt säker enligt Dr. Paul Mason. I hans föreläsning 7 i videon nedan om hur man kan läka demens (som också är kopplat till insulinresistens och ofta kallas för diabetes typ III) förklarar han pedagogiskt bakomliggande mekanismer där processade livsmedel och växtoljorna är en viktig faktor. Bland annat för att de skapar toxiska aldehyder.

Hur kan du själv se tecken på insulinresistens, utöver det som tidigare omnämnts?

  • Du kan inte se dina fötter när du står rak och tittar ned
  • Ökad törst och hunger
  • Behöver kissa ofta
  • Hjärndimma
  • Trötthet

Vad kan du göra själv för att komma tillrätta med insulinresistens?
Svaret på den frågan är så stor att det är underlag till flera separata artiklar. Har du tittat närmare på källhänvisningarna och filmerna, så har du dock fått en hel del svar där redan. 

I stora drag gäller:

  1. Undvik alla hel- och halvfabrikat, inklusive restaurangmat med alla dess vegetabiliska oljor så gott som alltid följer med. Köp råvaror och laga maten själv så att du har kontroll över vad du stoppar i dig.
  2. Ät en lågkolhydratkost där du i stället äter mer animaliskt fett och protein, samt ovanjordgrönsaker.
  3. Tillämpa periodisk fasta där kroppen får chansen att bränna inlagrat socker och förbättra sin insulinkänslighet.
  4. Se till att sova tillräckligt. Redan en natt med sömnbrist ger sämre insulinkänslighet.
  5. Rör på dig varje dag. Både aerobisk motion där du blir andfådd och styrketräning där du ökar din muskelmassa är till stor hjälp.
  6. Minska på stress så långt du kan, då det i sig själv kan bidra till insulinresistens. Stress ökar även risken att du prioriterar bort träningen, sover mindre och äter sämre. 

Källor: 

  1.      https://www.diabeteshandboken.se/inneh%C3%A5ll/bilaga-tr%C3%A4ning,-insulin-och-kolhydrater-13754509
  2.      https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/standardkroppar-och-moderna-tider
  3.      https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/en-enda-natt-med-somnbrist-ger-insulinresistens
  4.      https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/langvarig-inflammation-bakom-typ-2-diabetes
  5.      https://www.forbes.com/sites/daviddisalvo/2016/04/26/diets-heavy-in-fructose-damage-genes-related-to-memory-and-metabolism-says-study/?sh=cd99e05243d7
  6.      https://www.youtube.com/watch?v=7kGnfXXIKZM&t=13s&ab_channel=LowCarbDownUnder
  7.      https://www.youtube.com/watch?v=J_xu2zLlQAs&ab_channel=LowCarbDownUnder
  8.      https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5235953
  9.      https://phcuk.org/sugar
     

Sidan är uppdaterad 230131