Cancerfondens kostråd är kontraproduktiva!

Texten är citerad från tidningen Hälsas artikel som du kan läsa som helhet här.

Debattörerna önskar att cancerpatienter, och alla andra, borde få mer information om vad som egentligen är bra anti-cancermat. Som grönsaker, frukt och örter.

"Det är skrämmande att studera Cancerfondens kostråd vid cancer, skriver näringsrådgivaren Kerstin Bergenulf med flera debattörer, som menar att det är dags att på allvar ta till sig kostens betydelse för hälsan.
Debattörerna önskar att cancerpatienter, och alla andra, borde få mer information om vad som egentligen är bra anti-cancermat. Som grönsaker, frukt och örter.
Oktober är månaden varje år då mycket är rosafärgat i Cancerfondens anda. Överallt i samhället och media ska vi särskilt då bidra till att "lösa cancerns gåta" genom att köpa Rosa Band, bullar, godis och annat i rosa förpackningar. Ämnet berör, då alla idag känner någon som drabbats eller kanske själv är sjuk. Det är nästan tabu att kritisera denna massiva kampanj, men trots tv-galor, gåvor, skattemedel och forskning, är verkligheten att antalet cancerfall fördubblats sedan 1970. Inte minst bröstcancer har ökat, och är nu den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Den debuterar dessutom i allt yngre ålder. [1]

Vi hoppas att den som på allvar bryr sig om människors hälsa, läser detta med öppna ögon. Vi vill inget hellre än att få fram bättre och säkrare undersöknings- och behandlingsmetoder samt åtgärder och information som förebygger att människor insjuknar, får sämre prognos eller återinsjuknar.

De senaste decenniernas utveckling
Vi människor har som grupp samma genetiska uppsättning idag som för 50 år sedan, medan maten vi äter, hur den tillagas, vår miljö och hur vi lever i övrigt, har förändrats radikalt. En lönsam livsmedelsindustri har försett oss med processade bekvämlighetsprodukter som passar våra tidspressade liv, och det är numera så vanligt med mer eller mindre ohälsosam och onaturlig mat att vi tror att det är normalt och inte skadar oss nämnvärt.
Men den "vanliga maten" är ofta fabriksgjord av näringsfattiga onaturliga råvaror, sockrad, saltad och har kemiska tillsatser för attraktivare konsistens, smak, utseende och hållbarhet. Konsumtionen av socker och stärkelserika kolhydrater i västvärlden har ökat markant, och andelen färska grönsaker, läkande örter och kryddor på våra tallrikar har minskat. Många dricker regelbundet läsk, äter snabbmat och mjölrika sötsaker. Vanligt vetemjöl innehåller även mer skadligt gluten än förr.

Fisken är ofta förgiftad av utsläpp eller nästan helt utfiskad. I stället har en massindustri uppstått för odlad lax, som föds upp på pellets av kemikaliebesprutad soja, genmodifierad majs och fiskrens samt färgämnen för att ge fisken en snygg färg. Pelletslagren förses med flamskyddsmedel då de är så lättantändliga. För landdjur har stora köttfabriker uppstått, för snabbuppfödning med kraftfoder av majs och soja, i stället för gräs som är deras naturliga föda. Både den odlade laxen och den industriuppfödda kons kött innehåller mer omega 6, som främjar inflammationer. När de föds upp på naturlig föda och inte sedan processas till chark, innehåller köttet mer omega 3 som motverkar inflammationer.

Bröd, pasta, pizza, pommes frites och stora mängder potatis är förutom läsk och olika sötsaker bland de största bovarna bakom kraftig viktökning och de följdsjukdomar som detta kan medföra. Sjukdomar som diabetes typ 2, fetma, demens och olika former av cancer är nu epidemiska i västvärlden, och debuterar allt tidigare. Sockrets negativa påverkan på hälsan är ingen ny information. I gamla läkarböcker kan man läsa om hur en sockersnål kost rekommenderas för typ 2-diabetiker och överviktiga. Otto Warburg redovisade redan på 1920-talet sina teorier om hur cancerceller lever av glukos[2], och han tilldelades några år senare nobelpriset i medicin. Men att socker påverkar cancer verkar inte modern sjukvård och Cancerfonden vilja ta till sig.

Läkemedelsindustrin har gjort mångmiljardvinster på våra sjukdomar, diagnoser och behandlingar. Även om vi numera lever allt längre, medicineras vi som aldrig förr. Biverkningarna är inte sällan omfattande och allvarliga.
Sjukvården är sjuk och mycket styrs av pengar
Det finns ett starkt samband mellan vad som hänt med folkhälsan de senaste decennierna och vad som samtidigt skett inom livsmedels- och läkemedelsindustrin. Dessa branscher påverkar dessutom sjukvården i högre grad än vad många förstår. [5]

Sjukvården idag är så överbelastad att både patienter och personal blir lidande. När antalet vårdbehövande ständigt ökar p.g.a. våra kost- och livsstilsrelaterade välfärdssjukdomar, hjälper det inte att locka med högre lön för att få in mer personal. Trycket gör att den hårt arbetande personalen ger upp och själva blir sjukskrivna eller slutar. Ett förebyggande angreppssätt från sjukvården och samhället skulle minska patienttillströmningen, så att vårdpersonalen räcker till och orkar.
Varför ha synpunkter på kostråd?

Vi som skriver detta är starkt engagerade i hälsofrågor, med fokus på kost, näringslära och andra livsstilsfaktorer. Dessutom har vi personliga erfarenheter av hur rätt kost har förbättrat hälsan och kroppens egen läkningsförmåga. Vi har tagit del av många berättelser från människor, som trots att de blivit dömda till ett liv med livslång medicinering, har ändrat sin kost och övriga livsstil och blivit såväl medicinfria som friska. Majoriteten har inte en enda gång fått frågan av sjukvården om vad och hur de äter, eller fått råd och hjälp att ändra sin kost. De som själva efterfrågat detta, har vittnat om hur deras önskemål viftats bort med ibland hånfulla svar.

Det varnas inte tillräckligt om att den moderna kosten gör oss sjuka på sikt, genom att långsamt förgifta och inflammera våra blodkärl och inre organ, och bidrar till att cancerceller växer, delar sig och sprids. Bara om det är potentiellt allergiframkallande råvaror eller tillsatser som kan ge en omedelbar negativ reaktion, behöver tillverkaren upplysa om det.

Ska Livsmedelsverket alls ägna sig åt kostråd och näringsrekommendationer?
Cancerfonden hänvisar till Livsmedelsverkets näringsrekommendationer, som de har publicerat sedan 70-talet (tidigare Socialstyrelsen). Massiv kritik har framförts mot de föråldrade råden om att välja nyckelhålsmärkta sockrade lågfettsprodukter, varna för naturligt hälsosamt fett och förespråka margarin och omega 6-rika oljor som gör blodkärlen stela och främjar inflammation. [3]De tonar även ner riskerna med kemiska tillsatser, raffinerat vetemjöl och onaturliga sötningsmedel som förstör den för immunförsvaret så viktiga tarmfloran och bidrar till sjuklig svampöverväxt. [4]

Det har också framkommit kopplingar till livsmedelsjättar och stora läkemedelsbolag. [5]Många minns reklamen i slutet av 70-talet om att "Socialstyrelsen rekommenderar 6-8 skivor bröd om dagen". Det var i själva verket bageriernas PR-organ Brödinstitutet som låg bakom det budskapet.
Eget ansvar, sjukvårdens roll och läkemedelsindustrins påverkan.

Naturligtvis har vi människor en stor del av ansvaret för vår egen och våra barns hälsa. Men att själv sätta sig in i ämnet ordentligt, ändra sin kost och livsstil är inte alltid lätt. Många har dessutom ett beroende av sötsaker och skräpmat, och kan inte på egen hand ändra sitt ätmönster och införa bättre vanor trots goda råd. Här skulle samhället och den skattefinansierade sjukvården kunna göra en stor insats, men det vi erbjuds är oftast bara läkemedel och medicinska behandlingar av sjukdomen eller symptomen – möjligen remiss till dietist som dock till stora delar är utbildade av just livsmedelsindustrin och tyvärr oftare är fokuserade mer på energiintag än på naturlig, antiinflammatorisk, anticancer-kost.

Vi vill gärna tro att sjukdomar mest beror på otur, gener eller hög ålder, med andra ord faktorer som vi inte kan göra något åt. Detta är också sjukvårdens budskap – att sjukdomar ofta är i princip omöjliga att påverka själv. Vi vill även tro att sjukvården är styrd av krafter som alltid vill vårt bästa, och är organiserad därefter. För inte kan väl läkemedelsbolagen med sina vinstintressen påverka vilken forskning som bedrivs och vilka resultat de kommer fram till, eller vilka behandlingsmetoder sjukvården tillämpar? Jo, tyvärr är det ofta så illa, vilket allt fler med goda belägg vittnar om inifrån. [6]"

Läs hela artikeln här >>