Så här fungerar det i mage och tarm

Problem med magen eller tarmen? Här får du veta hur matsmältningen fungerar, varför olika problem med matsmältningen uppstår. 
Här finns större delen av ditt immunförsvar, här bildas alla B-vitaminer och ca 80 % av kroppens serotoninproduktion.

 

Matsmältningen är A och O för din hälsa. När den fungerar, fungerar du bättre, och tvärtom. Genom att förstå vad som sker inom dig själv kan du lära dig att lyssna på kroppens språk och därmed bejaka signalerna.

 

Snabba lösningar, hänsyn till annat än våra verkliga behov, okunskap och omedvetenhet har lett oss till en livsstil och matkultur som är förödande för vår hälsa och inte minst våra magar. Stress och rädsla gör oss dessutom mindre benägna att lyssna på kroppens signaler. Ingenting passerar obemärkt genom kroppen.

 

Många problem i kroppen härrör från mag/tarmkanalen. Sjukdomar som reumatism, allergier, migrän och andra autoimmuna sjukdomar har sin fysiska grund i en nedsatt förmåga att smälta maten. Även hormonella problem, hudsjukdomar, inflammationer och nedsatt immunförsvar har en koppling till mage/tarm. De flesta känner även av sin mage när de har andra bekymmer i kroppen.

 

Munnen

När du tuggar din mat frisätts amylas i munnen. Amylas är ett enzym som bryter ner kolhydratrika livsmedel som bröd, pasta, ris, potatis, frukt och grönsaker. Ju mer du tuggar, desto sötare smakar maten i munnen. Det beror på att stärkelsen bryts ner till mer finfördelade sockerarter. Amylaset sänder även signaler till resten av matsmältningsapparaten att förbereda sig för att mat kommer.

 

Magsäcken

Maten kommer sedan ner i magsäcken och den börjar då producera mycket magsyra där saltsyra är en viktig ingrediens. Saltsyran gör att vi kan bryta ner proteinrik mat som kött, fisk, ägg och mjölk. Saltsyran skyddar också mot bakterier, virus och parasiter, som du får i dig varje dag via mat och vatten och är viktig för järnupptaget. Saltsyran stimulerar även utsöndringen av ett ämne som kallas, intrinsic factor/inre faktor. Denna är nödvändig för upptaget vitamin B12 och folsyra från maten du äter. Det ska vara en sur miljö i magsäcken. Kroppens förmåga att producera saltsyra avgörs bland annat av mineralbalansen, sköldkörtelfunktionen och binjurehormonerna. Därför har stress en stark påverkan på saltsyraproduktionen.

 

Bukspottskörteln

Saltsyran stimulerar i sin tur bukspottkörteln att utsöndra matsmältningsenzymer. Enzymerna gör att maten bokstavligen smälter. Maten tas då lättare upp genom tunntarmens slemhinna när den kommer dit. Bukspottskörteln utsöndrar också bikarbonat, som gör att maten blir mer basisk när den kommer ner i tolvfingertarm och tunntarm. För att enzymerna ska aktiveras, krävs även så kallade co – enzymer. Många vitaminer och mineraler är co – enzymer.

 

Frukt, grönsaker, bär, nötter och frön är naturligt enzymrika. Enzymerna i livsmedlen du äter, aktiveras bland annat när du tuggar maten. Men om du först hettar upp maten innan du äter den, går många enzymer förlorade då de är värmekänsliga. Som kompensation kommer då kroppen, om möjligt, att använda sig av sina egna enzymer i större utsträckning. Bland annat lånar kroppen enzymer från de vita blodkropparna, vilket på sikt kan påverka immunförsvaret negativt. Genom att tillföra bittra örter och matsmältningsenzymer kan du stödja matsmältningen.

 

Gallan

Saltsyran stimulerar också gallblåsan till att släppa ut gallvätska för att du ska kunna ta hand om fett på ett bra sätt. Gallämnena är basiska och bidrar därför till att maten blir mer basisk när den kommer ner i tunntarmen. Fettet från maten bryts ned i kroppen med hjälp av galla, enzymer och näringsämnen till olika sorters fettsyror som DHA, EPA och GLA, (särskilt viktiga för denna omvandling är zink, B6 och magnesium).

 

Fettsyrorna ligger till grund för kroppens bildande av kolesterol, som i sin tur utgör basen för produktionen av många hormoner. Alla cellmembran runt varenda cell i kroppen består till stor del av fett, liksom hjärnan. Magsäckens, gallans och bukspottkörtelns funktion är därför viktig för hela din kropps välbefinnande.

 

De som får gallbesvär eller mår dåligt av fet mat på andra sätt kan ha en nedsatt gall/leverfunktion. En del blir uppblåsta eller får huvudvärk. Andra kan få lös, gul/gråaktig och/eller flytande avföring, medan vissa kan bli väldigt förstoppade av fet mat. Några blir rent av sjuka och till och med sängliggandes efter en fet måltid. Detta kan även bero på att många fetter innehåller många toxiner. Det kan också skilja sig mellan vilka olika sorters fetter man tål eller inte tål.

 

De personer som har låtit operera bort sin gallblåsa kommer alltid att ha en nedsatt förmåga att hantera fett eftersom själva uppsamlingsblåsan är borttagen och gallvätska sipprar ut från levern lite nu och då och när maten väl kommer finns det inte tillräckligt. Det ständiga sipprandet av galla kan dessutom irritera tarmslemhinnan. Eftersom fettsyrorna är viktiga för den hormonella balansen är även blodsockerproblem, obalans i de kvinnliga hormonerna och sköldkörtelproblem symptom som hänger samman med en nedsatt lever eller gallfunktion.

 

Tarmen

Tarmen
När maten kommer ner i tunntarmen ska den vara väl smält och basisk. För att den ska kunna bli det, krävs det att det är tillräckligt surt i magsäcken och att galla och bukspottkörtel fungerat tillfredsställande. I tunntarmen sker också det mesta näringsupptaget. I matsmältningskanalen finns ca 500 olika stammar av bakterier. Bakterierna konkurrerar och kommunicerar med varandra och du ska ha mycket av vissa stammar och bara lite av andra. Bakteriefloran anpassar sig bland annat efter maten du äter, din sinnesstämning och hur bra du smälter maten.

En människa består till minst 80 % av bakterier, om man räknar antalet celler i kroppen. En bakterieflora i tarmen som är i balans hjälper oss att smälta maten ytterligare, avgiftar toxiner, samt producerar alla B-vitaminer och vitamin K2. Tarmfloran utgör också indirekt upp till 80 % av immunförsvaret eftersom de vita blodkropparna. Tarmens slemhinna är beroende av en balanserad tarmflora för att bli lagom genomsläpplig.

Slemhinnan ska släppa igenom näringsämnen, men hindra tarmbakterier, svamp, osmält mat och slaggprodukter från att komma ut i blodbanan och är en viktig del i kroppens kontakt med yttervärlden. Slemhinnorna i munnen, matstrupen, näsan, tarmen, slidan och ögonen har ungefär samma näringsbehov som hud, hår och naglar. Tarmens slemhinna är din inre hud. Därför kan hud, hår och naglar ofta avspegla hur det står till med mage och tarm. Viktiga näringsämnen för tarmslemhinnan är lättupptagligt zink, folsyra, biotin, L-glutamin, fibrer från frukt och grönsaker och GLA (gammalinolensyra).

Tarmbakteriefloran styr i viss mån avföringens konsistens och frekvens. Från det att du äter, tills du går och bajsar, ska det gå mellan 18-24 timmar. Det innebär att du bör gå på toan lika ofta som du äter mat (beroende på hur mycket du äter förstås). Oftast handlar det om 3 gånger, utspritt under dagens lopp. Barn har ju en tendens att bli bajsnödiga vid matbordet. Det är en frisk reaktion och tecken på att deras tarmsystem fungerar och ska därför inte stoppas. Det finns något som kallas för den gastrokoliska reflexen som utlöser detta.

 

Sköldkörteln

Sköldkörteln är med och styr omfattningen av tarmens rörelser (tarmpersistaltiken). Sköldkörtelaktiviteten påverkas av flera faktorer, bland annat av maten du äter, dagsljus, fysisk aktivitet, kortisolnivåerna och vilken sinnesstämning du har. Den aktiveras mer vid stress, men även när du känner dig inspirerad, glad och lycklig. Vid vila eller under återhämtningsfaser efter stark eller långvarig stress, minskar hormonaktiviteten.

 

Sköldkörtelns aktivitetsgrad är aldrig konstant. En underaktiv sköldkörtel kan ge upphov till trög eller förstoppad tarm, medan en överaktiv sköldkörtel kan ge upphov till lös mage och många eller akuta toalettbesök. Sköldkörtelns funktion är beroende av bland annat essentiella fettsyror, magnesium, kalium, zink, selen, järn, jod och A, D, B-vitaminer, tyrosin och koppar.

 

Hur påverkar stress vår matsmältning och hälsa?

Förr i tiden, när vi levde nära naturen innebar stress sannolikt en mer tillfällig, men kanske i stället mer intensiv händelse. Det kunde vara att bli jagad av ett rovdjur, slagsmål, stamkrig etc., men i dag ser stress oftast helt annorlunda ut. I stället för att bli jagad av ett djur, kan det handla om höga prestationskrav, relationsproblem (en extremt hög stressfaktor), tungmetaller, kemikalier, miljögifter (ett växande problem som vi ännu bara kan gissa konsekvenserna av), ekonomisk stress eller tidspress.

Känslan av otillräcklighet, att inte duga som man är, inte ha tid till tillräcklig vila, lek och njutning eller att inte ha en ekonomi tillräckligt för att täcka de basala behoven, är stressfaktorer som många kan känna av under långa tidsperioder.

I dag handlar det dessvärre inte om en tillfällig stressituation, utan om ett mer eller mindre permanent tillstånd. Även den fysiska aktivitet som kroppen förberett sig på inför en stressituation uteblir ofta, vilket bidrar till att stresshormonerna ligger kvar i kroppen längre.

Kroppen kan inte skilja på olika typer av stress. Den fungerar fortfarande likadant som på stenåldern och förbereder sig för flykt eller kamp. Den sympatiska delen i det autonoma nervsystemet aktiveras. Förenklat innebär det att sköldkörtelaktiviteten ökar, vilket även gör dig pigg, alert, varm och kreativ (om du är i balans).
 

Adrenalin och kortisol

Vid stress insöndrar kroppen bland annat kortisol och adrenalin. Båda hormonerna bidrar till att hjälpa kroppen att försvara sig, men också att stänga av symptom som smärta, inflammationer och infektioner. Adrenalin är ett akuthormon som snabbt ökar vid fara, men som också snabbt minskar när faran är över. Kortisolet kan vara förhöjt under en längre tid och gör dig vaken, målinriktad, fokuserad, stark och modig (om binjurarna är friska).

Ju långvarigare stress, desto mer tunnelseende riskerar du att få och desto mindre förmåga får du att se ur ett vidare perspektiv. Fysiska förändringar sker snabbt vid stress vilket både är viktigt och bra. Det är först när stressperioderna blir för långa eller för frekventa och återhämtningsperioderna blir för korta eller för få som problem uppstår. Många lever med höga krav på sig själva och för många kan det innebära att man sällan känner sig väl till mods när man är sysslolös. Ofta ser vi till att vi har välfyllda dagar - och kvällar. Kanske är det bara nattsömnen kvar för vila och återhämtning, om ens det?

 

Den viktiga vilan

Den parasympatiska delen av det autonoma nervsystemet aktiveras när du bara är, mediterar, vilar, njuter, tänker positiva och kärleksfulla tankar och smälter maten. Detta kan även förklara varför många blir tröttare efter en måltid. Du smälter maten många timmar varje dag vilket kräver att du ger dig själv utrymme för vila. TV-tittande hör inte till sådan sysselsättning, då den skapar fullt mätbar stress i hjärnan. Dessutom förblir du upptagen av, och tar upp yttre budskap (ofta skrämmande och negativa sådana) vilket hindrar dig att gå inåt och finna inre frid.

 

Vad händer med matsmältningen vid stress?

Om du utsatt dig för stress i någon form under en lång period, har också sköldkörtel och binjurar fått arbeta för högtryck lika länge. Det här gör att de kan bli uttröttade och arbeta långsammare en kortare/längre efteråt. Om du inte följer kroppens signaler när detta sker, kan det hända att du tar genvägar och kompenserar energibristen eller känslan av stress med ett nytt projekt, alkohol, mejeriprodukter, socker, vetemjöl, koffein, kakao, nikotin, eller salt för att ge stimuli eller avslappning.

 

Problemet är att hög konsumtion av dessa ämnen/livsmedel och aktiviteter tröttar ut hela organ- och körtelsystemet på sikt, vilket späder på problemet ännu mer. Sköldkörtel och binjureaktiviteten styr också indirekt saltsyraproduktionen i magsäcken. När dessa körtlar inte arbetar effektivt, blir också saltsyraproduktionen lägre. Det gör att du får ett minskat näringsupptag, framförallt när det gäller vitamin B

12, folsyra och järn. Dessutom försämras nedbrytningen av proteinrik mat. Du kan också få ett sämre försvar mot virus, bakterier och parasiter och färre stimulerande signaler till bukspottkörtel och galla.

 

Stressmage

Om saltsyran är för låg i magsäcken sluter inte alltid magmunnarna helt tätt (muskler som sitter där magsäcken börjar och slutar). Saltsyran kan då sippra ut och komma i kontakt med slemhinnor som inte är avsedda för denna. Det kan ge upphov till sura uppstötningar, halsbränna, kramp i bröstet, rapningar, sveda i magen och magsår. Ofta uppfattas detta som att det är för mycket saltsyra i magsäcken, men är i själva verket ett symptom motsatsen.

 

Den allopatiska (skolmedicinska) behandlingen av personer med magbesvär innebär ofta läkemedel som hämmar eller neutraliserar saltsyran, vilket kan minska eller eliminera symptomen. Men om saltsyran är låg eller för neutraliserad i magsäcken minskar utsöndringen av intrinsic factor och det signaleras färre signaler till bukspottskörtel och gallblåsa. Därmed utsöndras det färre matsmältningsenzymer, bikarbonat och gallämnen. Det här medför i sin tur att maten kommer ned både för sur och mindre finfördelad, ned i tarmkanalen.

 

Räddningsåtgärder

När maten kommer ned i tarmen i detta skick, måste kroppen ta till räddningsåtgärder. Tarmbakterier och jästsvampar smälter maten åt dig efter bästa förmåga. Även enzymer lånas från de vita blodkropparna för att smälta maten. Om detta fortgår, kommer tarmbakteriebalansen att förändras i tarmen och de förruttnelse- och jäsningsbakterier och jäsningssvampar som behövs för att smälta maten ökar. Detta sker på bekostnad av andra hälsofrämjande bakterier.

 

Om tarmfloran kommer ur balans, kommer också immunförvaret och B-vitaminproduktionen att påverkas. Vill det sig illa kan det medföra en ökad infektionskänslighet med eventuellt efterföljande antibiotikakurer. Om antibiotika intagits, riskerar tarmfloran att hamna i ännu större obalans.

 

Eftersom det finns en konkurrens ibland mikroorganismerna i tarmen kommer jästsvampar, parasiter och de bakteriestammar som antibiotika inte bitit på att öka i antal och vissa skadliga bakteriestammar kan få en ännu starkare position i tarmen.

 

Vid en störd tarmflora (tarmdysbios), tenderar tarmens slemhinna att släppa igenom större och annorlunda partiklar ut i blodbanan än vad som är tänkt från början. Detta fenomen kallas för läckande tarm/ökad tarmpermeabilitet. Om detta sker kan det i sin tur ge upphov till många nya hälsoproblem som autoimmuna reaktioner, allergier, eksem, hudklåda och ökad belastning på lever och njurar. Även symptom som blodsockersvängningar, depression, ångest, trötthet och irritation kan ha delorsaker i en tarmdysbios.

Vanligaste symptomen på nedsatt matsmältning är gaser, rapningar, uppkördhet och svullen mage. Detta är tecken på den jäsnings och förruttnelseprocess som pågår, men kan också vara tecken på allergisk reaktion. Även andra symptom kan uppstå som trötthet, yrsel, irritation och koncentrationsproblem.

 

De goda nyheterna är att matsmältningsproblem är förhållandevis lätt att åtgärda med rätt näringsmedicinsk behandling. När man förstår vad som är lämpliga och olämpliga livsmedel för kroppen och tillför kroppen de verktyg den behöver i form av rätt näringstillförsel och stöd av örter och enzymer så blir mage och tarm lugna, allergiska reaktioner och inflammationer minskar, energin blir jämnare och immunförsvaret förbättras.
 

Diagnoser och symptom i mage och tarm

Vissa symptom har man klassificerat till olika diagnoser. En sjukdomsdiagnos är inget annat än en beskrivning av olika symptom, sammankopplat med vissa fastställda testvärden. Detta är gjort för att vi lättare ska förstå var i kroppen ett problem finns och vilka dess konsekvenser kan vara.
En diagnos är därmed inte en dom som utesluter tillfrisknande. Enligt min mening är så gott som alla problem i kroppen behandlingsbara på naturlig väg, såvida inte operativa ingrepp skett eller fysiska trauman som förlust av kroppsdel, organ eller annan större skada inträffat.


Det är sällan så enkelt att det bara finns en lösning för ett problem. Lika många faktorer spelar in i läkningsarbetet som de faktorer som har medverkat till att skapa problemet. När det gäller matsmältning, mage och tarm har näringsmedicinen en stor och viktig inverkan. Vanliga orsaker till problem i mage och tarm hänger samman med nedsatt förmåga att smälta maten och därmed påföljande obalans i tarmbakteriefloran. Här följer en kort översikt över de vanligaste diagnoserna.

Gastrit – Magkatarr
Irriterade slemhinnor i magsäcken på grund av låg saltsyra och/eller förändring i bakteriefloran. Detta kan ge upphov till illamående, sugningar, obehag, uppsvullen mage direkt vid måltiden och rapningar. Magkatarr är förknippat med pågående stress (inte sällan kopplat till en känsla av att vara otillräcklig på arbetsplatsen eller skolan). Den näringsmedicinska behandlingen består i att balansera saltsyraproduktionen, läka slemhinnorna i magsäcken och eventuellt inta bakterie/parasitdödande medel.

Magmunsbråck (hiatusbråck) - Otät övre (pylorusbråck) eller nedre magmun (iiafragmabråck)
Magmunnen (som är en muskel) sluter inte tätt. Detta gör att magsyra kan stötas upp i matstrupen (reflux) alternativt ned i tolvfingertarmen. Detta kan ge upphov till såriga slemhinnor och kan vara mycket smärtsamt. Även symptom kring hjärttrakten och ryggen kan uppstå, samt kramp i bröstet.

Den näringsmedicinska behandlingen består i att försiktigt balansera saltsyraproduktionen i magsäcken, läka slemhinnorna, behandla eventuell parasit eller bakterieöverväxt och tillföra näring för att underlätta läkning.

Magsår - Ulcus
Sår i slemhinnan i magsäcken eller tolvfingertarmen. Låg saltsyra i magsäcken gör att bakterier och parasiter lättare kan få tillgång till slemhinnan och bädda in sig i den. En välkänd sådan bakterie är Helicobacter pylori (Hp) Hp – bakterien ser i sin tur till att magsäcken minskar sin produktion av saltsyra, vilket i sin tur kan ge upphov till många fler symptom. Det är inte påvisat att alla magsår har denna bakterie, dock har antikroppar mot HP – bakterien har påvisats hos 75 % hos dem som har fått diagnosen magsår (av de patienter som blivit undersökta).

Magsår innebär en blödning i magslemhinnan, vilket kan ger en mörk/svart avföring och blodiga kräkningar. Vanligast är dock att såret är så litet att det måste påvisas med någon form analys för att fastsällas. Magsår är i regel mycket smärtsamt (och kan medföra dödlig utgång) och ger upphov till näringsbrister och nedsatt immunförsvar.

Sedvanlig behandling med saltsyrahämmande medel och antibiotika kan vara en effektiv och god början under ett par veckor. Dock bör detta följas upp och man bör bygga upp slemhinnor, saltsyraproduktion och bakterieflora för att undvika återfall eller komplikationer, samt förändra kosten så att kroppens immunförsvar stärks.

Crohns sjukdom
Sjukdomen kan finnas i både tunntarm, tjocktarm och ändtarm. Kännetecken är svullen och sårig slemhinna. Det händer att fistlar bildas mellan olika tarmavsnitt och till huden men kan även ske till underlivet och ändtarmsöppningen. Huvudsymptomen är diarré och buksmärtor. Sjukdomen är aktiv i perioder (skov).

Den näringsmedicinska behandlingen består i att anpassa kosten, förbättra matsmältningen, läka slemhinnorna och behandla orsaken till skoven, som ofta har ett samband med bakterieöverväxt, parasitförekomst och en nedsatt förmåga att bryta ned proteinrik föda.

Ulcerös kolit – Blödande tjocktarmskatarr
Sjukdomen kännetecknas med många små sår framförallt i nedre delen av tjocktarmen. Slemmig eller blodig avföring är vanligt förekommande. Den näringsmedicinska behandlingen består i att anpassa kosten, förbättra matsmältningen, läka slemhinnorna och behandla orsaken till skoven, som ofta har ett samband med bakterieöverväxt, svampöverväxt eller parasitförekomst.

IBS - Colon irritable - Irriterad tjocktarm
Symptom från tjocktarmen, ofta förknippat med gasig, svullen och öm mage, vanligen mest på eftermiddagarna och kvällarna. Oregelbunden avföring, alternativt diarré eller förstoppning. Den näringsmedicinska behandlingen består i att balansera saltsyran i magsäcken, stimulera enzym och gallproduktionen, tillföra näring och örter för att normalisera tarmfloran och äta en kost som magen mår bra av. Det är vanligt (men inte nödvändigt) att detta är förknippat med svampöverväxt och en nedsatt förmåga att hantera kolhydratrik föda, särskilt säd.

Divertikulit - Inflammation i tarmfickor
Tarmfickor skapas företrädesvis vid en försvagning i framförallt tjocktarmens vägg. Ofta uppstår de i samband med förstoppning och ökat tryck på tarmväggen. I dessa fickor kan gammal avföring, bakterie, svamp eller parasiter samlas och skapa inflammationer. Det råder delade meningar om man kan läka tarmväggen igen.

Mycket tyder på att många vuxna människor har divertiklar, men att vi genom att se till att vi har en frisk tarmflora och bra matsmältning kan leva gott utan att känna av det. Tarmsköljning kan ibland rekommenderas. Utöver detta rekommenderas en personligt anpassad kost och näringsmässigt stöd för att bygga upp slemhinnan i tarmen och balansera tarmfloran.

Hemorrojder - Åderbråck kring anus
Vener kring ändtarmens mynning inflammeras och vidgas. Inre vener som inte är täckta av hud kan tränga ut ur anus och ge klåda, smärtor och blödning. Ofta inflammeras dessa vid tillfällen då magen är i olag eller som en allergisk reaktion. Det kan röra sig om gaser, täta avföringar, diarré eller förstoppning. Det finns också samband med stillasittande (försämrad cirkulation och ökat tryck). Samband finns också mellan svamp eller parasitförekomst, nedsatt matsmältning och hormonell påverkan.

Behandlingen består i att förbättra matsmältning, behandla eventuell överväxt av mikroorganismer, förbättra cirkulationen, behandla eventuell hormonell obalans, hämma inflammationen och stimulera sammandragning av kärlen med hjälp av näringsämnen, örter och diet.

Gallsten
Gallsten hänger samman med en nedsatt förmåga att hantera fett och proteinrika livsmedel, som i sin tur stimulerar en ökning av vissa bakterier i tarmen, vilket i sin tur kan bidra till tarmdysbios. En nedsatt aktivitet hos sköldkörteln och en ökad aktivitet hos bisköldkörtlarna har också betydelse då det i sin ökar risken för förkalkning i vävnaden utanför skelettet, vilket kan ge upphov till stenar i lever, galla och njurar samt en ökad stelhet i musklerna.

Behandlingen består i att anpassa kosten, återställa tarmfloran, stödja sköldkörtel och lever/gallfunktion, tillföra näringsämnen som brister för att stoppa processen av uppbyggandet av stenar med örter som löser upp stenarna samt näringsämnen och örter som vidgar gallgångarna så att stenarna kan passera.
Text: Madeleine Marcus

Hade du nytta av den här artikeln? Dela den gärna med dina vänner på Facebook!