Många som har underfunktion hos sköldkörteln, har ofta även haft/har en långvarig inflammation i sköldkörteln. Om man både har underfunktion och inflammation i sköldkörteln kallas detta för Hashimotos sjukdom.

I början av detta tillstånd kan sköldkörteln vara förstorad (denna förstoring kallas för struma) men på grund av antikroppar mot tyreoperoxidas (TPOAk) bryts de hormonproducerande folliklarna i sköldkörteln ner, vilket på sikt leder till både minskad sköldkörtelstorlek och minskad hormonproduktion. Detta innebär att en mild hypothyreos kan bli allt kraftigare och personen kan få allt fler/tydligare symptom på hypothyreos.

Vanliga symptom på hypothyreos är trötthet, nedstämdhet, okoncentration, trögtänkthet, minnesproblem, frusenhet, sänkt kroppstemperatur, viktuppgång, hes/grov röst, håravfall, svullen och kall eller torr hud, blekhet, långsam puls, ledsmärtor, långsamma reflexer, långsam andning, matsmältningsproblem, förstoppning, ökad slembildning, nedsatt hörsel, torra/sköra slemhinnor, nedsatt immunförsvar och infertilitet.

Intensiteten hos inflammationen i sköldkörteln kan variera. Under perioder när inflammationen är mer intensiv kan hormonnivåerna av T4 och T3 vara tillfälligt förhöjda, på grund av frigörelsen av hormoner från själva sköldkörtelvävnaden som bryts ned.

Vanliga symptom vid inflammation är ökat tryck, svullnad och ömhet eller rodnad vid sköldkörteln. Ibland känner man bara en diffus känsla av obehag i detta område. Ökad puls, darrighet och inre oro är andra symptom (beroende på de tillfälligt ökade hormonnivåerna). Det är dock inte alla som märker att inflammation pågår och den kan vara av lägre intensitet.

Sambandet mellan Hashimotos och matsmältning
Hashimotos är en autoimmun sjukdom och i dag anser man att de flesta autoimmuna sjukdomar har ett intimt samband med hur bra matsmältningen fungerar, matsmältningskanalens tillstånd och kosten.

Läs mer om matsmältningens funktion, diagnoser och åtgärder (pdf) under fliken Din Hälsa.

Tarmen är kroppens största exponeringsyta mot omvärlden och utgör ungefär en tennisbanas yta hos en vuxen person. Tarmslemhinnan är bland annat täckt av ett skyddande slemämne som kallas mucin och hundratals olika stammar av skyddande bakterier som ska hålla skadliga mikroorganismer, osmält protein/proteinrester, svamp, bakterier, parasiter och andra skadliga ämnen utanför blodomloppet.

Analys och behandling

Vill du veta hur genomsläpplig din tarmslemhinna är kan du göra ett enkelt test av tarmpermeabiliteten (genomsläppligheten) genom att inta laktulos (som är en stor molekyl och inte bryts ned i matsmältningskanalen) och mannitol (som är en liten molekyl) som kan tas upp av tarmens celler. Båda ämnena utsöndras via urinen och därmed kan man få reda på mer om tarmens genomsläpplighet. Själva provtagningen gör man hemma, men provet sänds sedan till laboratorium för analysering. Läs mer om testen här.

Levande blodanalys ger indikationer
Man kan även få en idé över hur genomsläpplig tarmen slemhinna är genom att göra en levande blodanalys, då blodet ska vara relativt fritt från mikroorganismer, fibrin och slaggämnen. Denna typ av analys utförs vid de flesta hälsokonsultationer på min mottagning där du själv får se ditt blod, live, på en skärm.

Individuell behandlingsplan med rena, lättupptagliga kosttillskott

Vid alla hälsoproblem är livsstil, inklusive kosten det man först och främst bör förändra. Men sitter man väl i rävsaxen är det inte alltid så lätt att ta sig ur på egen hand (vilket jag tror att de flesta skulle ha gjort i sådana fall). Vid den här typen av problem har näringsterapeuten visat sig kunna vara till stor hjälp när det gäller livsstilsfrågor, kartläggning av problem och som stöd och motivator, men även genom att hjälpa till att lägga upp en individuellt anpassad kost och kosttillskottsprogram för att hjälpa kroppen till självläkning.