Så här går det till när sköldkörtelhormon bildas, om allt fungerar som det ska
Vid behov av sköldkörtelhormon signalerar hypotalamus i hjärnan att mer hormon behöver tillverkas genom att den släpper ut tyrotropin release hormone /TRH, som i sin tur stimulerar hypofysen att frigöra thyroidesastimulerande hormon/TSH. TSH går sedan till sköldkörteln och stimulerar denne att producera sköldkörtelhormon, vilket i huvudsak är tyroxin/T4, vilket är ett lagringshormon.

Det mesta av T4 omvandlas till trijodtyronin/T3 ute i kroppens vävnader, framförallt i lever och njurar. T3 är 3-5 gånger så biologiskt aktivt som T4. Sköldkörteln själv bildar även en liten del T3, men det mesta av det T3 som används i kroppens celler kommer från omvandlingsprocessen utanför sköldkörteln.

Vid tillräckliga hormonnivåer minskar TRH och därmed även TSH och hormonproduktionen i sköldkörteln minskar. Detta är ett feedbacksystem som liknar HPA-axeln när det gäller binjurarnas hormonproduktion.

Störningar kan uppstå
Går man till vårdcentralen och kontrollerar sin sköldkörtelfunktion, mäter man i regel TSH, fritt T4 och fritt T3 i blodet. Det finns dock flera faktorer som kan orsaka störningar och som inte alltid visar sig i dessa blodprover. Några sådana exempel är:

- TRH är för lågt av någon annan orsak eller sköldkörteln svarar inte på TSH signalerna
- Höga nivåer av sköldkörtelhormon i blodet kan bero på att de inte kan utnyttjas i cellerna fullt ut
- Hypofysen kan ha störningar, orsakat bland annat av fluor
- Varje cell har receptorer, där sköldkörtelhormonerna ska passa in och få tillträde till cellen men dessa   receptorer kan vara restistenta och ta upp mindre hormon än normalt
- Det saknas nödvändiga näringsämnen för att en effektiv hormonproduktion ska ske
- Tungmetaller, kemikalier och konkurrerande grundämnen kan ta jodets plats/störa upptaget av jod
- Sköldkörteln är skadad eller inflammerad

Vad är hypotyreos?
Redan 1878 beskrev Dr. William Ord hypotyreos, som han då kallade myxödem, eftersom hypotyreos för många människor, handlar om en ansamling av ett kroppseget protein som kallas mucin i vävnaderna. Mucinet kan ansamlas exempelvis på överarmar, händer, ansikte, på halsen och kan ge ett svullet och plufsigt utseende.

I dag kallas sjukdomen hypotyreos. I takt med ökad kunskap förändras klassificeringarna och på senare år har vi 2 nya ord som är involverat i begreppet hypotyreos; Hypotyreos typ 2 och Hypometabolism.

Primär hypotyreos
Med primär hypotyreos menas att sköldkörteln inte producerar tillräckligt med sköldkörtelhormon och det är detta som läkaren kallar hypotyreos. Primär hypotyreos kan ofta avslöjas i blodprover.

Hypotyreos typ 2
Den amerikanske läkaren, Mark Starr har myntat begreppet hypotyreos typ 2 (som ännu inte är officiellt accepterat). Med hypotyreos typ 2 menas att funktionen hos hormonerna är nedsatt på något sätt men att problemet inte ligger i själva sköldkörteln. Detta kan liknas vid diabetes typ II där det inte handlar om att bukspottkörteln producerar för lite insulin, utan att känsligheten för insulin i cellerna har minskat och därför kan inte cellerna ta upp insulinet på ett effektivt sätt.

Vid hypotyreos typ 2 menar Mark Starr att problemet ligger i cellerna och är kopplat till en mitokondriell störning och leder till en cellulär energibrist. Oavsett typ av hypotyreos, leder detta till en nedsatt ämnesomsättning/hypometabolism. Hypotyreos typ 2 visar sig dock sällan i blodprover trots att individen kan ha många kliniska symptom.

Några skäl till att hypotyreos typ 2 uppstår är:
- Näringsbrister som selen, zink, koppar, magnesium, järn, mangan, molybden, A, C, D, E vitaminer
- Toxiner och tungmetaller
- För högt eller för lågt kortisol
- Bristande funktion hos lever och/eller njurar
- Tarmdysbios med ökad produktion av svavelväte
- Kost och livsstilsfaktorer

Sköldkörtelns hormoner har inverkan på hela kroppen. Bland annat reglerar de tillväxten och ämnesomsättningen i kroppens vävnader. De påverkar effekten av andra hormoner, värmeproduktion, cellernas energiproduktion, omsättning av näringsämnen, hjärtats slag, tarmens rörelser, hjärnans funktion och vår känslomässiga och mentala hälsa.

Allt fler lider av någon form av hormonell oblans som är relaterat till sköldkörteln. Som alltid när ett hälsoproblem uppstår, är det inte isolerat till ett enda organ/körtel, utan det är ett samspel där hela kroppen är involverad och där miljö, arv, trauma, livsstil och mentala/känslomässiga aspekter inverkar. Sköldkörteln sitter på framsidan av halsen och består av 2 lober och är en av kroppens viktigaste hormonproducenter och energigivare.

Hypometabolism är ett begrepp som sprider sig allt mer, framförallt tack vare www.hypo2.info, som är en mycket informativ och kunskapsbefrämjande hemsida.  

Låg kroppstemperatur är ett av det viktigaste symptomen vid hypometabolism, då kroppens biokemiska processer går långsammare än normalt.

För att en biokemisk process ska ske i kroppen krävs aktiva enzymer. Dess aktivitet styrs bland annat temperatur, pH och tillgång av näringsämnen. Orsakerna till en sänkt kroppstemperatur kan vara flera; binjurarnas funktion, sköldkörtelns funktion, tungmetaller, läkemedel, andra toxiska ämnen som ftalater, petroleumprodukter och ämnen som konkurrerar med jod som; fluor och klor.

Kroppstemperaturen
Kroppen gör alltid det bästa av rådande situation och en klok åtgärd är att sänka kroppstemperaturen vid toxisk belastning eftersom värme ökar giftigheten hos många toxiner. Sköldkörtleln och dess hormoner, är mycket känsliga för giftiga ämnen. Vill man analysera detta djupare, erbjuder EU Biotek Detox en omfattande cellenergiprofil som kartlägger många toxiner, leverns funktion och kroppens förmåga att skapa energi och värme.

Som en första check kan man ta morgontemperaturen. Vid hypotyreos är temperaturen ofta lägre än normalt, men orsakerna till den lägre temeperaturen kan som sagt vara flera. Notera att kroppstemperaturen kan vara förhöjd vid inflammationer (inklusive allergier och autoimmuna reaktioner) och infektioner. Normal kroppstemperatur vid uppvaknandet (innan man har stigit ur sängen) är ca 37,0-37,3 i ändtarmen och ca 36,3-36,6 i armhålan.

Avgiftning viktig vid hormonella problem
Alla hormoner är beroende av en fungerande leveravgiftning och en toxisk kropp eller överbelastad lever ger alltid upphov till hormonella obalanser. Därför är det viktigt att man tänker på att stödja levern och framförallt, att undvika exponering av toxiner (ja, jag är medveten om att det är omöjligt, men vi kan göra vårt bästa, vilket har betydelse).

Hormoner påverkar varandra
Vid en underfunktion hos sköldkörteln/sköldkörtelhormonerna kommer binjurarna att försöka kompensera för den energibrist som råder, genom att öka sin frisättning av kortisol. Detta tröttar ut binjurarna och kan med tiden ge upphov till binjureutmattning. Förutom att kortisol är nödvändigt för att T4 ska omvandlas till T3, tjänstgör det även som en dörröppnare till cellerna så att T3 kan få komma in. Binjurarnas funktion är därför viktig för sköldkörtelhormonernas funktion. Även ett förhöjt/dominant östrogen kan hämma sköldkörtelhormon.

Analys och utvärdering
Ingen analys kan fullständigt kartlägga en körtel/ett organs funktion och många faktorer kan påverka analysvärdena vid varje givet tillfälle, men genom att se på symptombild och temperatur kan man få en ganska god vägledning.

Misstänker man hypotyreos, men blodproverna är normala kan det vara en god ide att utföra en mätning av sköldkörtelhormon i dygnsurin, vilken har visat sig vara en känsligare mätmetod. Analysen görs hos Genova Diagnostics i England och förmedlas av Scandlab i Sverige. I min verksamhet som näringsterapeut har denna analys varit ett värdefullt komplement. Mätning av kortisol och DHEA under ett dygn kan också ge vägledande och viktig information i detta sammanhang. Läs mer om detta i Hälsotipset från november 2010.

Nedan ser du en bild där man har mätt T4 och T3 i dygnsurin och där det blågröna fältet visar normalvärde. I detta fall visar analyterna ett högre värde av T4 och ett lägre värde av T3. Detta kan bero på en nedsatt förmåga för kroppen att omvandla T4 till T3. Vanliga orsaker till detta är binjureutmattning med lågt kortisol, selenbrist eller nedsatt lever/njurfunktion, men flera andra faktorer kan vara involverade.

Övriga skolmedicinska analysmetoder:
- Thyroid bindande antikroppar (TGB)
- Thyroid Peroxidas (TPO) Antithyroid Peroxidas Antikroppar (Anti-TPO)
- Thyreoperoxidasantikroppar (TPO-ak) och TSH-receptorantikroppar (TRAK)
- Tyreoglobulin (Tg) och Thyreoideaantikroppar (TgAk)
- Finnålsbiopsi, ultraljud och datortomografi

Funktionsmedicinsk behandling av hypotyreos/hypometabolism
Som näringsterapeut är jag intresserad av att se till hela situationen och involverar alla kroppens körtel-, och organfunktioner, miljö, kost, livsstil, arv, mentala och känslomässiga aspekter. Som jag skrev inledningsvis inverkar alla faktorer. När det handlar om hypotyreos/hypometabolism är jag särskilt intresserad av binjurarnas och sköldkörtelns funktion, mineralbalans, leverfunktion, exponering av toxiska ämnen, tungmetaller och olika livsstilsfaktorer.

Behandlingen syftar till att stödja avgiftning, körtel-, och organfunktioner och förbättra näringsupptaget. Eftersom varje individ är unik och kroppen genomgår olika faser under behandlingens gång, anpassas behandlingen utifrån detta, ett steg i taget.

Behandlas man redan med exempelvis Levaxin, men ändå har kvar många symptom på hypotyreos, kan man stöjda kroppens förmåga att ta utnyttja läkemedlet för att på så vis förbättra dess funktion.

Såväl analysmetoderna, kunskapen och behandlingsmöjligheterna inom detta område har förbättrats avsevärt sedan jag började mitt arbete med detta för över 10 år sedan. Samtidigt upplever jag att den här typen av problem har ökat dramatiskt och att många som är sjuka, är sjukare än förr.

Min "kvalificerade gissning" att toxiner/gifter har stor betydelse när det gäller de endokrina funktionerna. Vi kan göra mycket för att förbättra omständigheterna både i våra kroppar och i vår närmiljö.

Giftiga ämnen
Många toxiner lagras i fettväven och påverkar kroppen i många år, vilket kan vara ett av skälen till att kvinnor oftare får problem med sina sköldkörtelhormoner än män, då de har en större andel fett på kroppen. Vår miljö är i dag belastad med tusentals kemikalier och toxiska ämnen och man känner ännu inte till dess effekt på vare sig miljön eller hälsan till fullo. Några av dessa är fluor, klor, ftalater och många ämnen i våra hygienprodukter. 

Fluor konkurrerar med jod, som är en viktig komponent i sköldkörtelhormonet och viktig för binjurarnas funktion. Fluor skadar många av kroppens enzymer och redan små mängder påverkar vårt intellekt i negativ bemärkelse. Observera att från och med 2010 klassas fluor som ett näringsämne och kan därför finnas med i kosttillskott.

Klor finns våra kommunala vatten, sukralos, toalett/kopieringspapper, plaster m.m. och konkurrerar, precis som fluor, med jodets plats i sköldkörtelhormonet.

Ftalater, eller "mjukgörare" är en grupp av industriella kemikalier som används för att göra plast som polyvinylklorid (PVC) mer flexibel och motståndskraftig. Dessa ämnen har visat sig störa det endokrina systemet på flera sätt och vissa studier har kopplat samman ftalater med sköldkörtelproblem.